SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1927  
FÖRORDNING förå4rdniŋ l. fœr-, i Sveal. äv. 032 (föro´rdning Weste), r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(-ning 1547 osv. -nung 1545)
Etymologi
[jfr d. forordning, t. verordnung]
vbalsbst. till FÖRORDNA.
1) (†) till FÖRORDNA 1: föranstaltande, anordnande; konkretare: arrangemang, anstalt; stundom: sätt varpå ngts yttre villkor äro anordnade, (ngts) allmänna ställning. Haffue Wij .. thenn andelige ståndz förordnung j thenn måtthenn såå laghadt och förseedt .. atth (osv.). GR 17: 614 (1545). Så är och så vti liike motte en sodane förordningh här j Rikit skeet och giort At (osv.). HFinlH 2: 291 (1550). Sedan han .. om Krigzfolket sampt Grentze Befästningerne all godh förordning giordt hade. Emporagrius JDelaGardie S 1 a (1652). Naturlig spis vnderhåller, effter Gudz förordning, menniskions lif. Swedberg Cat. 610 (1709); jfr 2.
2) (†) till FÖRORDNA 2: föreskrift, bestämmelse; anvisning; ordination. Sedan påminner Christus, at thenna förordning om sin Lekamens ätande och Blodz drickande, är hans Testamente. Emporagrius Cat. R 7 b (1669). Surbrunwattnet (som) hans sal. Broder Bruukz Directoren .. druckit har effter D(octo)ris Heræi förordning. CollMedP 23/11 1685. Kommer tvist up om .. död mans eller qvinnos yttersta vilja och förordning om theras egendom. RB 6: 5 (Lag 1734). Dalin (1852).
3) i sht jur. till FÖRORDNA 2, i fråga om lagstiftning: stadgande, förordnande; vanl. konkret: stadga, författning, dekret, edikt, lag; i fackmässigt spr. med hänsyn till sv. förh. numera bl. i fråga om administrativ l. ekonomisk lagstiftning från konungens sida utan riksdagens medvärkan; tidigare äv. om påbud (t. o. m. grundlag) som grundade sig på konungens o. riksdagens samfällda beslut. Thyselius HandlLärov. 1: 7 (1620). Kongl. Placater ock Förordningar. ResolPrestBeswär 10/3 1719, s. C 2 b. Thet .. strider emot klara lag och förordningar. VDAkt. 1749, nr 540. Utom den tillkommande successionsordningen (återstå ännu att utarbetas), en riksdagsordning och en förordning om en allmän tryckfrihet. Järta VSkr. 1: 53 (1809). Björling CivR 4 (1906). — jfr BEVILLNINGS-, BRÄNNVINS-, BÄRGS-, DYKERI-, EKONOMI-, FATTIGVÅRDS-, FISKERI-, INSKRIVNINGS-, JAKT-, MEDICINAL-, RUSDRYCKS-, TRYCKFRIHETS-, YPPIGHETS-, ÖVERFLÖDS-FÖRORDNING m. fl.
4) (†) till FÖRORDNA 4: förordnande (se d. o. 3). Om min hoff predikant wellerdhe Her Nilss Sundis förordningh till ett pastorat och godh legenheet. VDAkt. 1662, nr 65.
Ssgr: (4) FÖRORDNINGS-BREV. (†) skriftligt förordnande. VDAkt. 1712, nr 280. BoupptVäxiö 1764.
(3) -KUNNIG. (numera föga br.) som känner förordningarna, författningskunnig. En van förordningzkunnig, accurat, klok och pålitelig man. VDAkt. 1756, nr 460.
(3) -MAKT. (i fackspr., föga br.) administrativ o. ekonomisk lagstiftningsmakt. SvTidskr. 1871, s. 279. Konungens förordningsmakt begränsas af hvad allmän lag fordrar. Hagman SvGrundlag. 235 (1902).
(3) -MÄSSIG. (numera knappast br.) som är i enlighet med en förordning l. förordningarna. At alt vid vahlet måtte Lag- och För-ordningzmässigt tillgå. VDAkt. 1755, nr 391. JournLTh. 1810, s. 398.
(3) -RÄTT, r. l. m. (i fackspr., föga br.) jfr -MAKT. Forssell Hist. 1: 164 (1869). 2NF 26: 1094 (1917).
Spoiler title
Spoiler content