publicerad: 1924
FISKERI fis1keri4, n.; best. -et l. -t; pl. -er ((†) -en RARP 7: 38 (1660), Tuneld Geogr. 1: 57 (1741); -n SUFinlH 5: 306 (1618), Rålamb 13: 100 (1690); = (HH XI. 1: 43 (1529), Hårleman PVetA 1746, s. 5 (fiskerien, best.))).
Ordformer
(fisk- 1527 osv. fiisk- 1532—1543. fisch- 1560—1616. fiskie- 1545—1625. -rie 1679—1753)
Etymologi
1) fångande av fisk, fiskande, fiske (se d. o. 1); numera nästan bl. (företrädesvis i fackspr.) om fiske ss. näringsfång o. i större skala. Idka, förr äv. bruka fiskeri. GR 4: 190 (1527). Dronningen är ännu här qvar på några dagar och förlustar sig med spassering och fiskeri. Ekeblad Bref 2: 129 (1659). Främmande sjöfarande, hvilka .. ditkommo för att deltaga i fiskerierna. Styffe Un. 356 (1867). De ryske Lapparne .. (hava) nästan uteslutande slagit sig på fiskeri. Düben Lappl. 55 (1873). EkonS 2: 206 (1895). — jfr KRONO-, LAX-, SILL-, STRÖMMINGS-, SÄL-, TORSK-, VAL-FISKERI m. fl. — särsk.
b) (†) bildl.; jfr FISKA, v.1 2. Apostlarna begynta arbeta i sitt andeliga fiskerij. Baazius Upp. 135 a (1629). särsk. motsv. FISKA, v.1 2 c β. Det min käre farkär skrifver om bror Clases fiskeri, så hafver jag .. förnummit, att det skull vara visst emellan honom och jungfru Mätta. Ekeblad Bref 1: 247 (1653; rättat efter hskr.). Wetterbergh SamhKärna 2: 63 (1857).
2) (†) konkret, om resultatet av fisket, fiskfångst (se d. o. 2); i pl. äv.: fiskvaror, fiskeriprodukter; jfr FISKE 2. The som (lax-)karen ägande vore nwte och behöllo then tridie partten åff fiskerijdt. GR 5: 69 (1528). Salt, fiskerien, frukter (osv.). Eneman Resa 1: 57 (1711).
3) (†) rättighet att bedriva fiske, fiskerätt; ofta svårt att skilja från 4; jfr FISKE 3. Så syntis oss .. icke .. tilbörligit wara, ath tilseija någen aff (de tvistande) parterne, anten thet ene eller thet annet Fiskerij. GR 13: 313 (1541). Alle allmänne Fiskerien, hvarunder pärlefången förstås, höra til Cammar Collegii upsicht. InstrCammarColl. 11/10 1734, § 2. — jfr KRONO-, PÄRL-FISKERI m. fl.
4) (numera företrädesvis i fackspr.) plats där fiske bedrives l. kan bedrivas; fiskeplats, fiskevatten; förr äv.: fiskläge; jfr FISKE 4. GR 16: 742 (1544). Någre Fiskerier och Bärgzbruuk finnes så wijda ifrån Kyrckian belägne, at icke Prästerne kunne dem så offta .. besökia. Schmedeman Just. 462 (1665). Sådane Fiskerier, som utgöra särskilde, i Jordeboken upptagne, Lägenheter. SFS 1830, s. 700. Dalin (1851; med hänv. till fiskläge).
5) (†) fiskvärk; jfr FISKE 5. (Man) har .. med särdeles Ingångar beredda fiskerien: igenom hvilka, sedan fisken är inkrupen, han icke kan komma uth igen. Tiselius Vätter 1: 123 (1723).
Ssgr (till 1): FISKERI-ADMINISTRATION. fiskeriförvaltning. EkonS 2: 208 (1895). De i staten för statens fiskeriadministration upptagna löneförmåner. SFS 1904, Bih. nr 21, s. 5. —
-ASSISTENT. fiskeritjänsteman med uppgift att biträda fiskeriintendenterna i deras värksamhet m. m. RiksdP 1874, Bih. IV. 1. 18: 56. 1864 (tillsattes) .. en förste fiskeriassistent. 2NF 8: 435 (1907). —
-BEVAKNING. För fiskeribevakning å vestkusten har kanonbåten Skagul varit å expedition 3 månader. SFS 1901, Bih. nr 4, s. 16. —
-DEPUTATION. (förr) av rikets ständer tillsatt utskott för behandling av ärenden rörande fisket. DA 1771, nr 154, s. 2. Fiskerideputationen förekom fr. o. m. riksdagen 1760—62. 2NF 6: 169 (1906). —
-DISTRIKT. UB 3: 555 (1873). Vermlands län är numera indeladt i fem särskilda fiskeridistrikt med hvar sin öfveruppsyningsman. LAHT 1885, s. 270. Därs. 1907, s. 64. —
-FOND. fond för fiskerinäringens främjande; dels om en på grund av 1751 års riksdags beslut bildad fond, dels om en av ett vid 1901 års riksdag beviljat anslag bildad lånefond. PH 8: 96 (1766). Manufactur- och Fiskeri-Fonden, som torde till 3 Tunnor Guld kunna beräknas. AdP 1789, s. 620. 2NF (1907). —
-FÖRVALTNING. förvaltning av fisket, fiskevården o. dithörande angelägenheter; jfr -ADMINISTRATION. EkonS 2: 208 (1895). —
-IDKARE. person som idkar fiske, fiskare. ResolStädBesvär 1748, § 40. —
-INGENJÖR. fiskeritjänsteman som har att utarbeta förslag o. ritningar till anordningar för fiskens framkomst i vattendrag o. d. SFS 1904, Bih. nr 36, s. 5. —
-INTENDENT. fiskeritjänsteman med uppgift att meddela råd o. upplysningar angående fiskets bedrivande o. d., förr äv. att öva tillsyn över fiskerilagstiftningens efterlevnad. SFS 1867, nr 72, s. 3. AB 1869, nr 73, s. 2. År 1864 (utnämndes) en fiskeriintendent för insjö- och östersjöfisket. UB 3: 555 (1873). 1904 .. uppdelades (Sverge) i 6 distrikt, hvart och ett med sin fiskeriintendent. 2NF 8: 435 (1907). —
-NÄRING. Schultze Fisk. 8 (1778). Med fiske i ordets vidsträcktare bemärkelse menas detsamma som fiskeri eller fiskebedrift, d. v. s. hela fiskerinäringens utöfning. EkonS 2: 206 (1895). —
-PREMIER, pl. (förr) premier som (intill 1780-talet) utdelades ur den på grund av 1751 års riksdags beslut grundade fiskerifonden; jfr FISKE-PREMIER. Branting Förf. 1: 406 (1827). SvH 7: 227 (1902). —
-RÄTTIGHET~200 l. ~002. (numera föga br.) rätt att bedriva fiske, fiskerättighet. Hallenberg Hist. 4: 664 (1794). Reuterdahl SKH III. 1: 100 (1863). —
-SKOLA, r. l. f. jfr FISKAR-SKOLA. LAHT 1879, s. 231. 1908 inrättade .. (Södra Sverges fiskeriförening) i Aneboda en fiskeriskola för att utbilda kunniga fiskodlare och insjöfiskare. 2NF 28: 203 (1918). —
-STADGA, r. l. f. stadga ang. fisket; jfr -ORDNING. Den fiskeri-rättighet, som genom 1766 års Kongl. Fiskeri-stadga .. blifvit Fiskare i de Norra Landskapen förunnade. RiksdP 1823, Bih. I. 1: 58. —
-STIPENDIAT. person som åtnjuter stipendium för att utbilda sig till fiskeritjänsteman. DN 1895, nr 9232 A, s. 2. Fiskeristipendiaterna äro, då sådant erfordras, äfven skyldiga att tjänstgöra såsom extra fiskeriassistenter. 2NF 8: 436 (1907). —
-TJÄNSTEMAN~200 l. ~002. tjänsteman som har att öva uppsikt över l. handhava vården om fisket. Statens fiskeritjenstemän. LAHT 1883, s. 264. Fiskaren ser nära nog en fiende, åtminstone en vaktare, i fiskeritjänstemannen så länge denne uppträder hufvudsakligast som fiskal. VerdS 76: 8 (1899). —
-VÄSEN l. -VÄSENDE. Nordforss (1805). Med fiskeriväsende menas inbegreppet af såväl fiskebedriftens verkliga tillstånd som alla de faktiska offentliga åtgörandena till fiskerinäringens främjande. EkonS 2: 206 (1895).
Spoiler title
Spoiler content