SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1927  
FÖRSTÄRKNING förstær4kniŋ l. fœr-, i Sveal. äv. 032 (förstä´rkning Weste), r. l. f., förr äv. FÖRSTÄRKING l. FÖRSTÄRKUNG, f.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
(-ing 15341542. -ning 1543 osv. -ung 15511556 (: krigzförsterkungh))
Etymologi
[jfr t. verstärkung]
vbalsbst. till FÖRSTÄRKA. — särsk.
1) till FÖRSTÄRKA 1. Ibland annet lather tu oss förstå vm thet Borckholms torns förstärckning. GR 15: 293 (1543). Utanför högkorets pilastrar, hvilka .. behöft .. en ansenlig förstärkning, ha grofva sträfpelare blifvit på nya grundvalar uppdragna. Brunius Metr. 130 (1854). — särsk. (i sht i fackspr.) konkret, om det varmed ngt förstärkes. Stål Byggn. 2: 2 (1834). En vid hvardera röränden angjuten förstärkning på flänsen. TT 1872, s. 118. UFlott. 3: 4 (1906). jfr BOTTEN-, METALL-FÖRSTÄRKNING m. fl. särsk. sjöt. stycke av segelduk som fastsys på ett segel på de ställen som behöva mera styrka l. äro särskilt utsatta för nötning. Frick o. Trolle 79 (1872).
2) till FÖRSTÄRKA 4: ökning, påökning; äv. konkret. En välbehövlig förstärkning i kassan. Schultze Ordb. 4972 (c. 1755). Wieselgren ÖBord 125 (1882). jfr KAPITAL-, KASSA-FÖRSTÄRKNING m. fl. — särsk.
a) till FÖRSTÄRKA 4 a. RO 1866, § 37.
b) till FÖRSTÄRKA 4 b; ofta konkret, om hjälptrupper o. d.; särsk. mil. om styrka som insättes i l. bredvid en i strid invecklad trupp; äv. allmännare. Förbida någhen mere vndsethning oc försterking. GR 9: 379 (1534). Förstärkningh af infanteri skulle iagh giärna skicka eder. Carl XII Bref 255 (1704). Tillfälligt uppdrag att tjänstgöra s(å)s(om) förstärkning för p(ost)v(aktmästar)göromål. Döss o. Lannge (1915).
3) (†) till FÖRSTÄRKA 5. Til riksens försterckung, icke til nachdeell, schada, förnedrung eller förderff. GR 22: 469 (1551).
4) till FÖRSTÄRKA 6. Möller (1807). Man kan .. till en kristalldetektor använda förstärkarelampor .. för förstärkning av de högfrekventa svängningarna (m. m.). Erix EgenRadio 84 (1923). — särsk.
a) till FÖRSTÄRKA 6 b. Förstärkning af tonen. Fock 1Fys. 270 (1854). — särsk. fotogr. till FÖRSTÄRKA 6 b slutet. Nyblæus Fotogr. 82 (1874). Förstärkning användes, om negativets mörkare partier äro för genomskinliga. 2NF 8: 997 (1907).
b) i sht språkv. till FÖRSTÄRKA 6 c; äv. konkretare. Förstärkningar av typen ”splitter” (ny). Östergren (1924).
c) (†) till FÖRSTÄRKA 6 d. Thill tess mere nåborlig wenskapz försterckning. GR 17: 624 (1545). Därs. 21: 386 (1550).
Ssgr (i allm. till 1, i sht i fackspr.): FÖRSTÄRKNINGS-ARBETE~020 l. ~200. särsk. mil. jfr FÖRSTÄRKA 1 slutet. Schulthess (1885). ExInf. 1924, 2: 29.
(4 a slutet) -BAD. fotogr. jfr BAD 1 c. Negativet .. kan .. förstärkas genom behandling uti det härför afsedda förstärkningsbadet. PriskurFotogrArtikl. 1900, s. 18. —
-BAND. särsk.
a) sjöt. på segel: lång o. smal förstärkningsduk. Konow (1887).
b) anat. Hvarje ledgång .. (är hos hästen) försedd med starka förstärkningsband, hvilka .. förena det ena benet med det andra samt stärka ledgången. Bendz Hofbesl. 9 (1866).
(jfr 1 slutet) -DUK. sjöt. på segel; jfr -BAND a. Frick o. Trolle 100 (1872). På de ställen, der seglet blir utsatt för nötning och frestning, påsys dubbel segelduk, ”förstärkningsdukar”. NF 14: 817 (1890).
(jfr 1 slutet) -LAPP, r. l. m. sjöt. jfr -DUK. Frick o. Trolle 106 (1872).
(2) -MANSKAP~20 l. ~02. i sht mil. Ehrenadler Tel. 663 (1723). särsk. (förr) om den styrka som enl. 1809 10 års riksdags beslut skulle i händelse av krig uppbådas till arméns förstärkande i st. f. landtvärnet (år 1812 ersatt av beväringen). Kongl. Maj:ts Nådiga Kungörelse, Rörande Förstärknings-Manskapet. (1811; i titeln). Utskrifning af 50,000 man Förstärknings-manskap, hvartil personer mellan 20 och 45 år, antingen frivillige, eller genom lottning skulle efter behofvet uttagas. KrigVAH 1834, s. 66.
(4 b) -ORD. språkv. Lidforss FrSpr. 310 (1867). Förstärkningsorden, adjektiven: .. själf .. egen. Brate SvSpr. 105 (1898).
(4 b) -PARTIKEL. språkv. förstärkande partikel. Lundell (1893).
-PELARE. byggn. Äro omfattningsmurarne ej tillräckligt starka såsom vederlag, så anlägges förstärkningspelare i hörnen. Rothstein Byggn. 425 (1859).
-PLÅT. De Ron o. Virgin I. 5—7: 15 (1887). Som skydd mot förbränning och rost är sotskåpsbottnen (i lokomotivet) belagd med en förstärkningsplåt. Lundberg Lok. 48 (1902).
-RING. Spak Handeldvap. 46 (1889). Man har .. på flera sätt sökt förstärka eldrören, vanligen genom att på lämpliga afstånd förse dem med fastnitade förstärkningsringar af vinkeljärn eller dylikt. LB 4: 120 (1904).
(2) -STADIUM. bot. BotN 1887, s. 213. Med en blomväxts förstärkningsstadium förstås .. vanligen det utvecklingsstadium, hvarunder en ur frö framgången planta förbereder sig till blomning. Sylvén SvDikotyl. 1: 3 (1906). (Man) kan .. i de högre växternas lifslopp urskilja tre stadier: förstärknings-, förgrenings- och fortplantningsstadiet. SvBotT 1909, Bih. s. 186.
(2) -SÅDD. landt. Förstärkningssådd .. afser att medels insådd af frö bättra upp en uttunnad gräsbrodd och fylla i fläckar, som helt och hållet blifvit bara. LBl. 1904, nr 28, s. 2.
Spoiler title
Spoiler content