SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1928  
FÖR- ssgr (forts.):
(II A) FÖR-TIGA, v.2, se FÖR-TIA, v.2
-TIGEN, p. adj., se FÖR-TEGEN.
(II A) -TILGA, v. (-tilg- 1631. -tilli- 1680) [av t. vertilgen] (†) tillintetgöra; i pass.: gå under. Wivallius Dikt. 78 (1631). Låta Osz effter Wår förskyllan aldeles förgåås och i Grund förtillias. PlacatBöned. 1680, s. 2 b.
Spoiler title
Spoiler content