publicerad: 1928
FÖRTROLLA förtrol4a l. fœr-, i Sveal. äv. 032 (förtro´lla Weste; förtrå`lla Dalin), v. -ade. vbalsbst. -ANDE (Dalin (1852), WoH (1904)), -NING (se avledn.).
Etymologi
[fsv. fortrolla; av FÖR- II 1 a α o. TROLLA; jfr d. fortrylle, ävensom t. verzaubern]
1) i eg. bem.: öva trolldom mot (ngn l. ngt), gm trolldomskonster påvärka (ngn l. ngt), gm trolldom omskapa l. förvandla (ngn l. ngt till ngt), förhäxa; med avs. på sak särsk.: gm trolldom bibringa övernaturliga (vanl. fördärvliga) egenskaper; äv. mer l. mindre oeg. o. bildl.; i p. pf. äv. mer l. mindre adjektiviskt. Sagornas förtrollade slott, prinsar och prinsessor. Stå som förtrollad (vid åsynen av ngt). Det är rent som förtrollat (för mig). Schroderus Hoflefw. 195 (1629). Suän beschylte kånan på prostetinget hafua vndzagdt (dvs. hotat) förtrålla sigh. ÅngermDomb. 12/2 1645, fol. 34. Clas Fleming .. blef .. vthi Österbotn med en förtrollad pijl skuten. Peringskiöld MonUpl. 52 (1710). Som en förtrollad ö skall Norden stå. Tegnér (WB) 2: 157 (1814). Afrodite har mig då förtrollat / till den stackarn, du småler åt. Fröding Stänk 29 (1896).
2) (i sht i vitter stil) i överförd anv.: utöva en mäktigt tilldragande värkan på (ngn), dåra, bedåra, tjusa, förtjusa, hänrycka, oemotståndligt intaga (ngn). Förtrolla ngn gm sin skönhet, älskvärdhet. Flickan har alldeles förtrollat honom. All Sinnen genom mig (dvs. skönheten) förtrollas underliga. Granatenflycht Ord. 7 (1710). Lilla Fjolla! / Dina ögon mig förtrolla. Envallsson Pig. 16 (1781). Hans röst — till den jag / Förtrollad lyss! Rydberg Faust 95 (1876). (Fänriken var) Förtrollad af lyckan att få vara på tu man hand med (konungen). Heidenstam Karol. 1: 213 (1897). — särsk.
a) (numera knappast br.) i uttr. förtrollad i (ngn l. ngt), bedårad av (ngn l. ngt), mäktigt intagen av (ngn l. ngt), starkt betagen, förtjust i (ngn l. ngt). Till en början var jag blott förtrållad i deras (dvs. de antika konstvärkens) goda styl. CAEhrensvärd Brev 1: 43 (1781). Hvad hon i sin Tartuffe är löjligen förtrollad! Remmer Tart. 8 (1820).
b) i p. pr. ss. adj.: bedårande, förtjusande, oemotståndligt intagande l. betagande; äv. ss. adv. En förtrollande kvinna, bok, tavla. Med sitt mest förtrollande leende. En anordning av förtrollande värkan. Wallin Vitt. 2: 102 (c. 1807). Denna afton var förtrollande skön. Stiernstolpe Arndt 4: 3 (1808). Jesus .. hade längtat att se denna förtrollande ängd. Rydberg Sägn. 4 (1874). Böök ResSv. 46 (1924).
Avledn.: FÖRTROLLARE, m.||(ig.).
1) (†) till 1: person som förhäxar (ngn l. ngt); trollkarl; äv. oeg. o. bildl. Lind 1: 404 (1749). Strålande sol, förtrollare underbar! / hur med ditt ögas vink du i minuten / gör till ett feeri hvad en öken var! Sturzen-Becker 5: 187 (1862).
2) (i sht i vitter stil) till 2: person som bedårar l. tjusar (ngn l. alla, gm sina egenskaper l. sitt tal l. sitt uppträdande o. d.). Stagnelius (SVS) 1: 377 (c. 1815; om Orfeus). Den glänsande snillrike finansministern Fouquet, alla damers förtrollare. Carlén Skuggsp. 2: 119 (1865). —
(2) FÖRTROLLARINNA01032, f. (i högre stil, föga br.) förtrollerska. Franzén Skald. 5: 72 (c. 1800, 1836). JGOxenstierna 5: 204 (c. 1817). —
(2) FÖRTROLLELSE, r. l. f. [efter d. fortryllelse] (knappast br.) förtrollning (se d. o. 2). Larsen (1884). Den Jacobsenska stilens förtrollelse. Hedberg Decenn. 1: 232 (1903, 1912). —
(2) FÖRTROLLERSKA, f. (i sht i vitter stil) kvinna som bedårar l. tjusar (ngn l. alla, gm sin skönhet l. älskvärdhet o. d.); förtjuserska. Franzén Skald. 1: 200 (c. 1810, 1824). En af Boiardos eller Ariostos sköna förtrollerskor. Scott Wav. 124 (1855). —
FÖRTROLLNING, r. l. f. handling(en) l. egenskap(en) att förtrolla (ngn l. ngt) l. förhållande(t) att bliva l. tillstånd(et) att vara förtrollad.
1) till 1; ofta mer l. mindre oeg. o. bildl. Känna sig (stå) liksom under en förtrollning. Bryta l. lösa förtrollningen (ofta bildl.). Lösa ngn ur förtrollningen (ofta bildl.). Lind (1738). Det föll henne icke in att tvifla på möjligheten af hexor, förtrollningar och kärleksdrycker. Topelius Fält. 1: 170 (1853). Den tropiska öns klimat kvarhöll henne i sin förtrollning till början af maj. Nyblom i 3SAH 16: 251 (1901).
2) (i sht i vitter stil) till 2: tjusning; förtjusning, hänryckning, betagenhet; bedårande l. betagande skönhet l. stämning; stundom: trollkraft, tjuskraft. Skaldekonsten .. skall sprida förtrollningens behag öfver det mest förfärande. Rydqvist i SAH 12: 418 (1827). Den förtrollning, som hvilar öfver (vissa av Heidenstams verser). Landquist Heidenstam 71 (1909). Den förtrollning hon utövade på alla män. Östergren (1924).
Ssgr (i allm. till FÖRTROLLNING 1): förtrollnings-dryck. (föga br.) trolldryck. Atterbom LÖ 2: 62 (1827).
-kraft. 1) (numera knappast br.) till FÖRTROLLNING 1: trollkraft. Hvad dold förtrollningskraft har ombytt tingens skick? Kellgren 2: 250 (1780). Stenhammar 252 (c. 1800). 2) (mindre br.) till FÖRTROLLNING 2: tjuskraft; jfr -MAKT. Franzén Minnest. 1: 160 (1815). Det ligger, helst för fåfänga sinnen, en obegriplig förtrollningskraft i folkgunsten. Tegnér (WB) 7: 181 (1835).
-makt. till FÖRTROLLNING 2: tjuskraft; jfr -KRAFT 2. Atterbom FB 266 (1818). Pröva sin förtrollningsmakt. Östergren (1924).
Spoiler title
Spoiler content