SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1928  
GANO (ga´no Weste), n.
Etymologi
[liksom fr. gano av span. (pedir) gano, av gano, jag vinner]
(†) spelt. i lomberspel: ord som en spelare säger, då han önskar att medspelaren icke skall sticka. Hur swärier kiäre Mor / När (i lomber) .. / .. grannen tanckefull ett gano eij kund höra? ÖB 33 (1712). Ropa gano. Weste (1807). Ekbohrn (1904).
Spoiler title
Spoiler content