GEJSCHA gäj4ʃa l. (efter eng. uttal) ge4ʃa, f.; best. -an; pl. -or ((†) = (Zilliacus)).
Ordformer
(guesha 1882. geysha 1896)
Etymologi
[av eng. geisha, av japanskt (oböjligt) g͡eiɟa, konstnär, av kinesiskt urspr.]
japansk sångerska o. danserska. ”Guesha's” .. skrikande stämma. Stuxberg Bousquet 529(1882). De geysha, som af festligt stämda japanesiska badgäster hyras för allehanda gelag. Zilliacus JapStud. 93(1896). Geishorna ha en egen, excentrisk frisyr. AB(L) 1904, nr 49, s. 4.Nyblom Österut 76(1908). Anm. I annan transskribering förekommer ordet redan tidigare. Keise eller Kese kallas gemenligen alla andra (mindre ärbara kvinnor), utom Simonoseki. Thunberg Resa 3: 143(1791).
