GELIK, adj., anträffat bl. i pl. -a l. -e.
(†) lik. Det grymste diuret ock, som födes af Naturen, / Sin skapnad vörda veth hos sig gelijke diuren. Düben Boileau Sat. 43 (1722). — substantiverat: like, gelike. Der så händer, at någon aff Rickets Rådh, fremmande Episcopis, eller theres gelijka, kunde på samma tijdh wara förhanden. ConsAcAboP 1: 57 (1642). Därs. 96 (1643).
SAOB
