GELÄNK geläŋ4k, n.; best. -et; pl. = l. -er.
Etymologi
[liksom d. gelenk av t. gelenk, eg.: led (jfr LÄNK)]
skom. ett stycke läder (l. pressad papp) som lägges i hålfoten mellan bindsulan o. yttersulan för att göra detta parti styvt. 1SkomOrdl. (c. 1847). SFS 1920, s. 1939.
