SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1928  
GENOMBROTT je3nom~brot2, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[jfr d. gennembrud, t. durchbruch; vbalsbst. till GENOMBRYTA o. bryta (sig) igenom]
1) (i sht i fackspr.) handling(en) att genombryta ngt; förhållande(t) att ngt genombrytes; numera nästan bl. i fråga om sak som genombryter ngt l. genombrytes av ngt; stundom: framsprickande (av tand); jfr GENOMBRYTA 1. Möller (1745). Med tändernas genombrott gifver oss naturen .. anvisning om att barnet kan fördraga äfven artificiel föda. NF 1: 1569 (1876). (Nederländerna) måste skyddas mot öfversvämningar af vallar .., som dock stundom genombrytas. Vid ett sådant genombrott bildades hafsviken Zuyder-Zee. Roth 1Geogr. 65 (1877). Inflammationen af maskformiga bihanget sker likaledes vanligen genom deri inträngande exkrementer, .. med sårnad och genombrott af väggen. Hallin Hels. 2: 414 (1885). 2UB 9: 382 (1905). — särsk.
a) mil. motsv. GENOMBRYTA 1 a: genombrytning. Atterbom C12 39 (1845). Gustaf (Klint) säger sig aldrig hafva ”njutit en större glädje”, än då han såg linieskeppet Dristigheten, som fördes af Puke, lyckligen verkställa sitt genombrott. PT 1905, nr 252 A, s. 3.
b) övergående i konkret anv.: hål l. öppning som uppstått därigenom att ngt genombrutits; ställe där ett genombrott äger l. ägt rum; ställe där en flod l. dal o. d. skär igenom ett bärg l. en ås o. d. Durchschlag, eller genomslag, kallas i grufvor de emellan orter och sänkningar, eller ifrån den ena orten til den andra gjorde genombrott för åtskillig beqvämlighet och nytta. Rinman 1: 454 (1788). Såsom en egendomlighet må påpekas, att dessa dalar (dvs. genombrottsdalar) ofta upptagas af en sjö just i genombrottet. Högbom Norrl. 82 (1906). Vid Flottsund är ett .. genombrott, där Fyris just vid sitt utlopp i Ekoln skär genom åsen från öster till väster. Ymer 1912, s. 256. — jfr MUR-, TARM-GENOMBROTT m. fl.
2) bildl.; jfr GENOMBRYTA 1 b.
a) förhållande(t) att komma till full utveckling l. att göra sig fullt gällande; förhållande(t) att definitivt erkännas l. segra l. slå igenom. Det är i synnerhet tredje ståndet .. som bragt denna naturliga stånds-princip till genombrott. Geijer I. 6: 224 (1840). Flera orsaker hafva nog vid denna tid samverkat för att just nu låta hennes poetiska talang komma till genombrott. Ljunggren SmSkr. 2: 151 (1879). Demokratiens genombrott .. har åter skjutit undan utrikespolitiken. Fahlbeck UtrPol. 6 (1912).
b) [efter d. gennembrud (jfr Brandes Det moderne gjennembruds mænd (1883))] våldsam l. genomgripande förändring (i tänkesätt l. konstframställning o. d.), omvälvning. Wieselgren Bild. 243 (1883, 1889). Sylwan Kellgren 9 (1912). Fordran på materialets äkthet har medfört ett genombrott i arkitekturen. 2NF 34: 918 (1923).
Ssgr: (1) GENOMBROTTS-DAL. geol. dal (med flod) som genomskär ett bärg l. en ås o. d. Nathorst JordH 375 (1890). 2NF 35: 616 (1923).
(1 a) -FÖRSÖK. mil. genombrytningsförsök. 2NF 23: 1233 (1916). Därs. 33: 185 (1921).
(2 b) -KONST. konst. konst från en konstnärlig genombrottstid. Den bebådade utställningen af svensk genombrottskonst från 1880- och 1890-talen. PT 1914, nr 231, s. 3.
(2 a, b) -MAN, m. man (konstnär, författare) som är med om att bringa ngt nytt till genombrott l. som ansluter sig till en riktning vars uppfattningar innebära ett genombrott (i bet. 2 b). Nordensvan KonstH 172 (1900). Söderhjelm ItRenäss. 152 (1907). Hodler står fortfarande .. som en af det moderna måleriets starkaste genombrottsmän och som väggmåleriets nydanare. 2NF 36: 428 (1924).
(2 a, b) -TID. Vanligen räknar man ju 1830-talet såsom den svenska liberalismens egentliga genombrottstid. Warburg Richert 1: 90 (1905).
(2 a, b) -ÅR. Levertin 11: 112 (1906).
Spoiler title
Spoiler content