publicerad: 1928
GENOMBRUSA je3nom~brɯ2sa, v. -ade. vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[jfr t. durchbrausen; till GENOM 2]
(i vitter stil) brusa fram genom (ngt); ofta mer l. mindre bildl., med anslutning till GENOM 2 b slutet, c. Wikforss 1: 403 (1804). Fjällklyftor, som i djupet genombrusas af skummande bäckar. Carlson 1Skolgeogr. 46 (1887). Namnlösa fasor genombrusade honom. Almqvist Comfort 182 (1913).
Spoiler title
Spoiler content