publicerad: 1928
GENOM ssgr (forts.):
GENOM-BRÄNNA, v. -ing (Wikforss 1: 404 (1804), Östergren (1924)). (genom- 1640 osv. igenom- 1737—1805) [jfr d. gennembrænde, t. durchbrennen]
1) till 2: bränna hål på l. genom (ngt); gm brännande dela (ngt); äv. med obj. betecknande hål; nästan bl. i pass. (i sht i p. pf.); jfr BRÄNNA, v. I 1, 5. Är någon, som råkar till att svärja det allra ringaste, så blir honom tungan genombränd med ett hett järn. Ekeblad Bref 1: 421 (1655). Innom 2 à 3 minuter har (gm invärkan av brännspegeln) et hål derpå (dvs. på tenn- o. blystyckena) varit genombränt. Triewald Förel. 1: 40 (1728, 1735). Däcket (hade) genombränts på flera ställen. SD(L) 1898, nr 149, s. 2.
2) (i fackspr.) till 2 b slutet: behandla (ngt) med eld l. hetta på sådant sätt att det blir bränt alltigenom, bränna (ngt) färdigt; i allm. i pass. (i sht i p. pf.); jfr BRÄNNA, v. I 3. Linc. (1640; under peruro); möjl. till 1. När .. (kalkstenen) blifvit genombränd, vardt han helt gul. Linné Vg. 24 (1747). (Murteglet bör) vara väl genombrändt och vid slag med hårdt föremål ge en ren klang. 2NF 28: 634 (1918). —
(2 b slutet, c) -BÄVA. (genom- 1810 osv. igenom- 1840) [jfr d. gennembæve, t. durchbeben] (i vitter stil) med mer l. mindre abstrakt subj.: genomfara l. genomila (ngn), så att han skälver l. darrar (av sinnesrörelse); likt en skälvning l. darrning genomfara l. genomila l. genomgå (ngn l. ngt); uppfylla (ngn) med bävan; jfr BÄVA 3 o. 5. Hvilken helig rysning genombäfvar mig! Polyfem II. 12: 2 (1810). Den sköna, ungdomliga kroppen .. genombäfvades af smärta. NF 10: 828 (1886). Längtan genombävade henne vid tanken på en tillvaro, där allt mellan människorna vore präglat av enighet, uppgående i varandra, öppenhet. Stjernstedt Liw. 21 (1925). —
(2 b slutet, c) -DALLRA. (i vitter stil) med mer l. mindre abstrakt subj.: genomfara l. genomgå l. genomila (ngn l. ngt) ss. l. med en dallring (l. dallringar); fylla (ngt) med dallringar; särsk. i fråga om ljudvibrationer; ofta mer l. mindre bildl.; vanl. i pass. Spelet af tusentals skogsfoglar, .. hvilket .. genomdallrade luften. Lignell Dal 1: 57 (1851). Den känsla af frihet och oberoende, som då för första gången genomdallrade det unga sinnet. Ödman StudM 4 (1888, 1891). Framställningen genomdallras af djup melankoli. 2NF 17: 882 (1912). —
(2 b slutet, d α) -DEBATTERA, -ing. grundligt l. uttömmande debattera (ett ämne l. problem o. d.). SkrHVSamfU IX. 6: 3 (1906). Frågan hade blifvit grundligt genomdebatterad. SvH IX. 2: 45 (1908). —
(2 b slutet, d α) -DISKUTERA. jfr GENOM-DEBATTERA. Samtiden 1871, s. 550. Alla viktiga punkter genomdiskuterades. Blanck NordRenäss. 92 (1911). —
-DORGA. (†)
1) till 2 b slutet: grundligt (oavlåtligen) besvära l. plåga (ngn). Då jag under deras ideliga predikande blef genomdorgad af det samma och samma, särdeles bilder ur Höga Visan. VFPalmblad i Tiden 1848, nr 5, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content