SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1928  
GEODET -de4t, m.||(ig.); best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. geodät, eng. geodete]
(i fackspr.) person som idkar geodetisk forskning l. sysslar med geodetiska mätningar; fältmätare; särsk. i Finl. ss. titel för visst slag av tjänstemän vid topografiska kåren (före juli 1918) l. (fr. o. m. juli 1918) geodetiska institutet. NDA 1867, nr 274, s. 3. FinBiogrHb. 236 (1896). SFS 1906, nr 35, s. 1. jfr STATS-GEODET.
Spoiler title