SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1928  
GEOGONI -goni4, stundom -ån-, sällan -ωn-, r. l. f.; best. -en l. -n; pl. (i bet.: ”geogoniska” system) -er.
Ordformer
(-gonie 17591830)
Etymologi
[jfr t. geogonie, eng. geogony; till gr. -γονία, uppkomst (jfr TEOGONI), till vbalroten γεν-, föda (jfr GENUS)]
1) (†) jordens danande l. uppkomst; äv. om tillblivelsen av ett visst landskaps struktur o. d. SvMerc. V. 1: 133 (1759). Geogonien är på detta Landskap den, at (osv.). VetAH 1773, s. 205.
Spoiler title
Spoiler content