[liksom d. geraade av mnt. geraden; jfr t. geraten]
(†)
1) råka. Alt derföre är jagh gerådader i största trångemåhl och medellössheett. VDAkt. 1691, nr 237.
2) lända (till), bliva (till). Att E. K. Gud högeligen för freden .. tacker, förmodandes att then .. E. K. .. till gode .. skulle geråde. Gustaf II Adolf 604(1629).
