[sv. dial. jetta; möjl. av t. gitt, i eder förekommande förvridning av gott, Gud, l. förvridning av JESUS(jfr JESTANE, JESTINGEN); se ÅWMunthe i NysvSt. 7: 155]
(†) i åtskilliga ss. eder använda uttr.: (vass) geta god (l. ko) knös, jetta ko dö, jetta (ko) tre (äv. sammanskrivna), se GUD,TRE, räkn.,TRÄ, VÅR, pron.
