[av t. gewand, n., klädedräkt, till t. winden (se VINDA, veckla); jfr BERGERVANT]
(†)
1) (veckrik) klädnad, draperi. Den tredie (klinten i Vättern nedanför Ombärg kallas) Jungfrun, hvilken ibland andra färgor som berget skifftar, synes lika som hafva ett guhlt Gevandt om sig. Tiselius Vätter 1: 24(1723). bildl., om bakgrund; äv.: änglagloria. Block Progn. 74(1708). Samma år (dvs. 1745) målade Corporalen här vid Delsbo Compagnie, Gustaf Reuter, Gevandtet omkring Predikstolen, på östra gafveln. Lenæus Delsbo 248(1764).
