[liksom d. gi(e) av nt. gin l. holl. gijn, av eng. gin, förkortad form av engine, maskin, hissvärk m. m., av fr. engin, av lat. ingenium, i mlat. äv. krigsmaskin (se INGENIUM). — Jfr GENI, sbst.2]
i sht sjöt. hisstyg (talja) bestående av två minst tvåskiviga block (numera ett tre- o. ett tvåskivigt block l. tvenne block med flera skivor) samt ett tåg l. en kätting skuret (skuren) gm dessa block; äv. om del av ”gina”, numera bl. om nämnda tåg l. kätting, förr äv.: ginblock. Rålamb 10: 42(1691). En Gijhna eller Trosz af 100 à 80. Famb. 6. à 7. tum tiock. Grundell AnlArtill. 1: 15(c. 1695). Flerskrifvige blåck eller Ginor. Fischerström 3: 190(1783). Pihlström SkeppAfl. 1: 210(1796). Smith(1899). — jfr BÅT-,KATT-,KIP-GINA.
Ssgr (i sht sjöt.): A: GIN-BLOCK. (gin- 1691 osv. gine- c. 1695—1885) till gina hörande block. Rålamb 10: 43(1691). UFlott. 2: 57(1904). —
