SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1928  
GIPP, sbst.2
Etymologi
[bildat till GIPPA, v.3]
(†) ställning (läge) i vilken (vilket) ngt lätt ”gippar”; anträffat bl. i uttr. (vara) ställd på gipp. (Bjälkarna på bambufärjan voro) ställda på gipp, så att de kunde nedsänkas och höjas. Andersson Verldsoms. 3: 194 (1854).
Spoiler title