SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1929  
GLÄTT glät4, sbst.2, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[till stammen i GLÄTTA, v.]
tekn. redskap för glättning; i fråga om nutida förh. bl. om maskin- l. plåtglätt. En Glätt med 3:ne Ekskifvor, att blanka Cattouner med. DA 1808, nr 92, s. 6. Vid Fröåsa (pappersbruk) m. fl. ställen bestod glätten av en flintsten, som drevs med vattenkraft. I senare tid glättas mellan plåtar. Ambrosiani DokumPprsbr. 366 (1923). — jfr MASKIN-, PLÅT-GLÄTT.
Spoiler title
Spoiler content