publicerad: 1929
GRADUAL, adj., numera bl. ss. första led i ssgr grad1ɯa3l~, äv. gra1-, l. -u-.
Etymologi
[jfr t. o. eng. gradual, av mlat. gradualis, avledn. av lat. gradus, steg (se GRAD, sbst.1). Jfr GRADUELL]
1) (†) som sker l. är anordnad steg för steg, graduell; jfr GRAD, sbst.1 1. Bottn är icke gradual och jämt upgående. Montan Segl. 47 (1787). (Sv.) Gradual .. (fr.) Graduel, qui va par dégrés. Weste 1: 1965 (1807).
2) motsv. GRAD, sbst.1 3 f: som har avseende på (närmare l. avlägsnare) grad av släktskap; i ssgrna GRADUAL-GRUNDSATS, -PRINCIP, -SYSTEM.
3) motsv. GRAD, sbst.1 4 d: som har avseende på lärdomsvärdighet, i sht doktors- (förr äv. magister)graden; i ssgrna GRADUAL-AVHANDLING, -DIPLOM, -DISPUTATION, -DISSERTATION, -EXAMEN, -SKRIVNING, -STUDIUM.
Ssgr (i allm. till 3, i sht i fackspr.): GRADUAL-AVHANDLING~020. doktorsavhandling. Ramström UndV 110 (1833). —
-DIPLOM. (föga br.) doktorsdiplom. Norrl. 9: 6 (1908). —
-DISPUTATION.
(2) -PRINCIP. jur. jfr -SYSTEM. Winroth CivR 5: 62 (1909). CGBergman hos Flodström SvFolk 470 (1918). —
-SKRIVNING. (förr) prov i latinsk stilskrivning som vid universiteten avlades före filosofie kandidatexamen. Hjärne DagDrabbn. 151 (i handl. fr. 1804). GWennerberg (1844) hos Taube Wennerbg 1: 106. —
-STUDIUM. (numera föga br.) studium för doktorsgraden (förr äv. magistergraden). Ramström UndV 110 (1833). Vitalis .. umgicks med planer att lemna gradualstudierna å sido. Wirsén i 3SAH 7: 69 (1892). —
(2) -SYSTEM. jur. i fråga om arv: system enligt vilket ngn är mer l. mindre berättigad till arv, allteftersom han vid släktledning från den döde befinnes skild från honom genom färre l. flera led. 2NF 1: 1422 (1904). StatOffUtredn. 1925, 43: 62.
Spoiler title
Spoiler content