GROGGY grog4y l. -i, adj. oböjl.
Etymologi
[av eng. groggy, eg.: berusad av grogg (jfr GROGGIG)]
idrott. i boxning: vimmelkantig o. ostadig på benen (på grund av motståndarens slag); äv. (i sht skämts.) i vidsträcktare anv.: vimmelkantig; bl. användt predikativt. Swing 1920, nr 4, s. 6. (Han) gjorde Jonsson så groggy att denne slutligen måste ge upp. SvD 1922, nr 56, s. 9.
