publicerad: 1929
GRUNDVAL grun3d~va2l, äv. (numera knappast br.) -VALL ~val2, r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. -ar (Upp. 21: 14 (NT 1526) osv.) ((†) -er Dalin Hist. 1: 55 (1747)).
Ordformer
(-val (-vahl, -waal) 1526 osv. -vall 1556—1901. -vål 1526)
Etymologi
[fsv. grundval, grunwald; jfr ä. d. grunwol, d. grundvold, isl. grundvǫllr, feng. grundweall. Ordets senare led utgör sannol. en tidigt inlånad motsvarighet till det feng. weall (eng. wall), av lat. vallum, vägg, mur (se AKock i ArkNF 24: 185 f.); jfr dock äv. EWadstein i 2NordTFilol. 10: 229 ff., Tamm EtymOrdb., Hellquist EtymOrdb. Formen -vall beror, liksom d. -vold o. isl. -vǫllr, på anslutning till det inhemska ordet VALL (d. vold, isl. vǫllr)]
1) underlag varpå en byggnad o. d. vilar, fundament, grund, grundmur; förr äv.: grundsten; numera i sht i mer l. mindre bildl. uttr. (jfr 2) o. oftast i pl. (Han) bygde sit hws på Iordena vtan grundwal. Luk. 6: 49 (NT 1526). Stadzmwren hadhe tolff grundwalar. Upp. 21: 14 (Därs.; Bib. 1917: grundstenar). Wi skole byggia Christo ett hus, ett tempel, en boning: wi moste wara sorgfellige om en god grundwal. Swedberg SabbRo 203 (1690, 1710; i bild). Gustaf (III) lade .. grunden till ett stort slott (Haga), .. af hvars vidsträckta grundvalar endast återstå delvis med skog öfverväxta ruiner. Höjer Sv. 1: 32 (1873). Gräfva .. grundval. Cavallin (1875). Tsaren lade på Sveriges mark grundvalarne för Ryska rikets nya hufvudstad. Svedelius i SAH 54: 245 (1878). (Spräng-)skottet var så häftigt, att flera af de intilliggande bostadshusen skakade i sina grundvalar. VL 1908, nr 36, s. 3. — jfr MASKIN-GRUNDVAL. — särsk. i utvidgad l. oeg. anv.
a) (i högre stil) om jordens l. himmelns l. världens ”grundmurar”; jfr GRUND, sbst.1 III 1 a; numera bl. i pl. Iorden bäffuadhe och skalff, himmelens grundwalar haffua sigh rördt och giffuit sigh. 2Sam. 22: 8 (Bib. 1541). Som Gud af intet haar all Werldens Grundwaal burat. Spegel GW 29 (1685). Verldens grundvalar sönderfalla, / tidens herre sitt urverk krossar. Melin Dikt. 1: 22 (1879, 1888).
b) (†) bottenlager; bärggrund; jordgrund; jfr GRUND, sbst.1 I 2. Hiärne 2Anl. 220 (1705). Geogonien är på detta Landskap den, at Sanden blifver grundval. VetAH 1773, s. 205. Därs. 1779, s. 118.
2) bildl.: grund (varpå ngt vilar), stöd, ”hörnsten” o. d. Bilda, utgöra (o. d.) grundvalen för, förr äv. till ngt. Skaka i sina (ngt i dess) grundvalar. Bygga ngt på en vetenskaplig grundval. OPetri MenFall H 1 b (1526). (Tron) är Fundamentum och grundwalen til heela wår Christeliga Religion. Muræus Arndt 1: A 3 b (1647). Medborgerlig dygd är den säkraste grundval för Staters bestånd. Adlerbeth ÅmVetA 1817, s. 1. Anatomien och fysiologien utgöra grundvalen för de organiserade kropparnes naturalhistoria. Thorell Zool. 1: 8 (1860). ”Gustaf I:s bibel” .. är utarbetad på grundval af Luthers öfversättning af år 1534. Noreen VS 1: 139 (1903). — jfr HUVUD-, SAMHÄLLS-, TROS-GRUNDVAL m. fl. — särsk.
a) (†) i uttr. lägga grundvalen till, äv. på ngt, lägga (första) grunden till ngt (se GRUND, sbst.1 III 1 d α). RARP 1: 31 (1627). The Pelagianers (sekt), som .. ladhe Grundwalen på then Påfwiske Läran om Menniskligh Förtienst. Schroderus Os. 1: 552 (1635). Samma dag .. förfogade han sig på brennevins-krogen, och lade ther grundvalen til ett godt rus. Münchenberg Scriver Får. 146 (1725). Lundberg Paulson Erasmus 216 (1728).
b) (†) grundläggande (första, enklaste) sats, grundsats, grunddrag (i en vetenskap o. d.); i fråga om inhämtande av kunskaper: grunder, elementer; jfr GRUND, sbst.1 III 1 d ε β'. Att hann (dvs. abiturienten) themmeligen hafuer lärht sinn grundwal i Skolen. Thyselius HandlLärov. 2: 11 (1595). Then h. cathechismus författar (dvs. innefattar, innehåller) grundvallen korteligen till vår christelig troo och religion. KyrkohÅ 1904, s. 192 (1595). Himlalärans (dvs. teologiens) grundvalar. Dalin Hist. 2: 628 (1750). VetAH 1811, s. 219.
c) (†) övergående i bet.: upphov, ursprung; jfr GRUND, sbst.1 III 4. Sådene hans handel .. (är) skadeligh och en grundvall till myked ondt. RA 3: 733 (1596). Gud är Dygdenes grundwal, och vphof. Stiernhielm Herc. 448 (1658, 1668). Hell dig, o Sonens källa, / .. Hell dig, o Sonens grundval. Thomander 2: 616 (1828).
Ssgr (till 1): GRUNDVALS-DÖRR. (†) tröskel. Tridie delen aff idher .. skola wara ibland the Prester och Leuiter som dörawachtare äro widh döranar, och tridie delen widh Grundwals dörena. 2Krön. 23: 5 (Bib. 1541; Bib. 1917: trösklarna). —
Spoiler title
Spoiler content