SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1929  
GRUNDTVIGSK grun4tvigsk, äv. 32, adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr d. grundtvigsk; jfr GRUNDTVIGIAN]
adj. till GRUNDTVIG; grundtvigiansk. Björkman Martensen Grundtv. 3 (1863). Den grundtvigska pedagogiken. Lagerstedt SvUppfH 53 (1903).
Spoiler title
Spoiler content