SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1929  
GRÄSGÄLD grä3s~jäl2d, r. l. f. (Lönqvist Bara 13 (1775), Hallenberg Hist. 1: 339 (1790); m. Dalin (1852)) ((†) n. FörordnRotKalmL 1686, s. A 5 a, FörarbSvLag 3: 235 (1715)); best. -en (ss. n. -et); pl. (†, ss. n.) = (HSH 31: 419 (1663), FörarbSvLag 3: 235 (1715)).
Ordformer
(-g(i)äld(h) (-geld, -giald) 1540 osv. -gäll (-gel) 1540—1892)
Etymologi
[jfr d. græsgæld, ä. d. äv. græsgjald, möjl. av ett t. grasgeld; jfr mht., mnl. grasgelt, holl. grasgeld; jfr GELT o. GÄLD, sbst.1]
(numera bl. i fråga om ä. förh.) avgift för höbärgning o. bete å ngt jordområde. SkaraStiftJordeb. 77 (1540). VDAkt. 1714, nr 232. Lönqvist Bara 13 (1775). — särsk.
a) kam. om avgift till kronan för rätt till höbärgning o. bete å ödeshemman; jfr GRÄS-GÄRD. Thulin Mant. 1: 53 (cit. fr. 1618). Här effter (skall) intet hemman brukas för Grässgäldh, uthan den som någon ägo af hemmanet bruukar skall wara skyldigh betala heele Räntan. LReg. 420 (1662). VDAkt. 1716, nr 215. NF 6: 132 (1882).
b) (†) övergående i bet.: ödeshemman som upplåtes mot erläggande av ”gräsgäld” (i bet. a). J medler tidh ähre alle dhe hemman som såledis för ödhe föras, Cronan till någon nötte såsom gräsgiäll bergiede. HSH 31: 419 (1663).
c) (†) övergående i bet.: upplåtelse av ödeshemman mot erläggande av ”gräsgäld” (i bet. a). ResolBiskAnsökn. 1689, s. A 2 b. Det är förbudit .., att inga gräsgäld böra ske. FörarbSvLag 3: 235 (1715). Gynther Förf. 4: 88 (1854; efter handl. fr. 1681).
Ssgr (till a, numera bl. i fråga om ä. förh.): A (†): GRÄSGÄLD-BONDE, se B.
B: GRÄSGÄLDS-BONDE. (-gäld-) bonde som brukar hemman mot erläggande av ”gräsgäld”. Forssell Hist. 1: Bil. 34 (1869; efter handl. fr. 1566). —
-HEMMAN. kam. hemman som urspr. ss. ödeshemman upplåtits mot erläggande av ”gräsgäld”. Gräsgällshemmanet Nytorp .. i Öglunda socken. PT 1892, nr 144, s. 4. —
-RÄNTA, r. l. f. = GRÄSGÄLD a. LReg. 420 (1662).
Spoiler title
Spoiler content