SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1929  
GRÄSHOPPA grä3s~hop2a, i bet. 1 f. l. r., i bet. 2 r. l. f.; best. -an; pl. -or ((†) -ar L. Paulinus Gothus Pest. 43 a (1623), KKD 5: 37 (1709)).
Etymologi
[fsv. gräshoppa, motsv. d. græshoppe; till GRÄS o. HOPPA, v., o. eg. betecknande ”den i gräset levande hopparen”; jfr feng. ȝærshoppa, m., samt ä. d. græshop, nor. dial. grashopp. Jfr äv. fsv. gräshoppare, d. dial. græshopper, holl. grashupper, t. grashüpfer, eng. grasshopper]
1) benämning på vissa växtätande insekter som hava de bakre benen utbildade till kraftiga hoppben o. som i sydligare länder tidvis uppträda i stora skaror o. ödelägga all växtlighet; särsk. zool. om (individ l. art l. släkte av) familjen Acridiidæ bland rätvingarna; äv. (numera i sht i icke fackmässigt spr.) om insekt tillhörande vårtbitarna o. syrsorna bland rätvingarna; särsk., i sht i uttr. (stora) gröna gräshoppan, om arten Locusta viridissima Lin., grön vårtbitare; jfr HÖSKRÄCKA. Johannes hadhe clädher aff Camele håår .., hans maat war gräszhoppor och wilhonogh. Mat. 3: 4 (NT 1526). Gräszhoppor .. äta allan grödhan vp j landena. 2Mos. 10: 12 (Bib. 1541). Berlin Lsb. 135 (1852). Vår inhemska stora gröna gräshoppa. (Stuxberg o.) Floderus 2: 647 (1903). jfr SPÖK-, STRÄCK-, TRUM-, VANDRINGS-GRÄSHOPPA m. fl. — särsk. i uttr. Egyptens l. egyptiska gräshoppor.
a) med tanke på de i 2Mos. 10: 12-15 omtalade gräshopporna; i sht i jämförelser (se Hjelmqvist BibGeogrN 58 f. (1904)). Jag har gådt några dagar och undrat, hvarifrån de nya Folkhopar komma, som skada landet mer än Egyptiska gräshoppor. Dalin Arg. 2: 18 (1734, 1754). Fåren, de där äro legio, draga fram likt Egyptens gräshoppor, förtärande och förhärjande allt hvad som finnes af gräs och af örter och buskar och blad. Langlet Ryssl. 299 (1898).
b) om gräshoppor tillhörande arten Schistocerca peregrina Oliv. Bland .. mera bekanta sträckgräshoppor kan nämnas Nord-Afrikas Schistocerca peregrina, ”Egyptens gräshoppor”. 2NF (1908).
2) i bildl. o. i överförd anv. — särsk.
a) (mindre br.) om visst slags fyrvärkeripjäs. SD(L) 1900, nr 297, s. 2. Siwertz Sel. 1: 38 (1920).
b) (förr) tekn. Gräshoppa kallas vid canongjuterierne et verktyg, tjenande til beqvämlighet vid fänghålens bårrande på canoner. Rinman (1788).
Ssgr (till 1): A: GRÄSHOPP-ART, -KRÄFTA, -LARV, -SVÄRM, -SÅNGARE, -TÅG, se D. —
-UNGE. (-hoppe- 1751) Linné Sk. 78 (1751). —
-ÄTARE. (-hopp- 1785. -hoppe- 1786) (tillf.) om person l. djur. Flere .. omtala ett Africanskt Folkslag under namn af .. Gräshoppätare, hvilkas enda födämne bestått af Gräshoppor. Ödmann StrSaml. 2: 92 (1785). Därs. 86 (om en fågel). Oldendorp 1: 84 (1786).
B (†): GRÄSHOPPE-UNGE, -ÄTARE, se A.
C (†): GRÄSHOPPO-SLAG, se D.
D: GRÄSHOPPS-ART. (-hopp- 1840—42) En äfven hos oss allmän Gräshoppart Locusta viridissima. Boheman ÅrsbVetA 1840—42, s. 9. —
-KRÄFTA. (-hopp- 1901. -hopps- 1876 osv.) [efter t. heuschreckenkrebs] zool. individ l. art av kräftsläktet Squilla Fabr., i sht Squilla mantis Latr. 1Brehm III. 2: 224 (1876). (Stuxberg o.) Floderus 3: 440 (1904). —
-LARV. (-hopp- 1903) VetAH 37: nr 5, s. 45 (1903). —
-SLAG. (-hoppo- 1538—1640) jfr -ART. VarRerV 53 (1538). Linc. Vv 2 a (1640). —
-SVÄRM. (-hopp- 1853—1893. -hopps- 1881 osv.) Ilmoni SjukdHist. 3: 139 (1853). Som en ödeläggande gräshoppssvärm utbredde den (kejserliga hären) sig öfver landet i riktning mot Leipzig. IllSvH 4: 220 (1881). Verd. 1892, s. 274. —
-SÅNGARE, m. l. r. (-hopp- 1858. -hopps- 1875 osv.) zool. individ l. art av fågelsläktet Locustella Kaup; i sht om arten Locustella nævia Bodd. Gräshoppsångaren .. kännes äfven på afstånd genom sin egna besynnerliga sång, som har likhet med gräshoppans läte. Nilsson Fauna II. 1: 343 (1858). FoFl. 1913, s. 284. —
-TÅG. (-hopp- 1785) (tillf.) skara av gräshoppor på vandring. Ödmann StrSaml. 2: 80 (1785).
Spoiler title
Spoiler content