SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1929  
GUINEA- gine3a~, förr ngn gg GUINEE-.
i ssgr för att beteckna att ngt härstammar (l. först blivit bekant l. dyl.) från Guinea.
Ssgr: GUINEA-DUVA. zool. duvan Columba guinea Lin. 4Brehm 8: 40 (1926).
-FÅR. en viss varietet (med slätt hår) av tamfåret. SÖdmann (1787) hos BBergius PVetA 1780, 2: 122. Thorell Zool. 2: 114 (1861).
-GRÖNT, n. färg. Guineagrönt, en tjärfärg, tillhörande Rosanilingruppen. Ekenberg (o. Landin) (1890).
-GULD. (†) den av infödingarna i Guinea ss. mynt använda porslinssnäckan Cypræa moneta Lin., kaurisnäcka. Synnerberg 2: 180 (1815).
-HÖNS. (guinea- 1786 osv. guinée- 1756) (knappast br.) pärlhöns. Kalm Resa 2: 346 (1756). Sjöberg Irving Sofd. 15 (1827).
-MASK, pl. -ar. i sht zool. o. med. den i sht inom tropikerna vidt utbredda (särsk. på Guldkusten vanliga) trådmasken (nematoden) Filaria medinensis Gmelin (vars hona träffas ss. en besvärlig parasit under huden hos människor). Oldendorp 1: 126 b (1786). VerdS 94: 17 (1900).
Spoiler title
Spoiler content