SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1929  
GUINÉ gine4, äv. (med eng. uttal) gin4i (giné Dalin), r. l. m.; best. -en l. -n; pl. -er ((†) gvinér Ekelund Fielding 206 (1765)).
Ordformer
(gi- Jungberg (1873). gui- 1729 osv. — äv. med t. l. fr. stavning -nee, -née)
Etymologi
[jfr t. guinee, fr. guinée, f.; efter eng. guinea. Anledn. till benämningen är, att ifrågavarande mynt först präglades för det engelska Guineakompaniets räkning]
(i fråga om eng. förh.) eg. benämning på ett ä. engelskt guldmynt (präglat 16631813); numera användt ss. vanlig räkneenhet (= 21 eng. shilling) i vissa fall (teckningar för välgörande ändamål, beräkning av läkararvoden o. d., vadhållningar osv.). Biurman Brefst. 140 (1729). Riccoboni Catesby 8 (1761). Guinéerna hade .. medfört kräfstinnhet (i Hannover). Ljunggren Minnesant. 229 (c. 1814). BonnierKL (1924).
Spoiler title