SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1929  
GUNGSA, f.
Etymologi
[sv. dial. gungsa, sbst.; avledn. av GUNGA, v., l. GUNGSA, v.]
(†) = GUNGA, sbst. En gungsa för vngt folk. Linc. (1640; under oscillum). IndSvec. (1641). Wollimhaus Ind. (1652). Schultze Ordb. 1659 (c. 1755).
Spoiler title
Spoiler content