SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1929  
GUVERNÖR guv1ernö4r l. 1v- l. 4r, förr äv. GUBERNÖR, m.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
Ordformer
(gouver- 1635 (: gouverneurskapet)1849. gover- 1734. guber- 1636. guver- 1801 osv. -neur 1635 (: gouverneurskapet)1839. -nör 1801 osv.)
Etymologi
[av fr. gouverneur, till gouverner (se GUVERNERA); med avs. på formen guberneur jfr gubernera (se GUVERNERA); jfr GUBERNATOR]
1) (i fråga om ä. förh. i Sv. o. Finl. l. i fråga om utländska förh.) ämbetsman som innehar högsta myndigheten i guvernement, län, provins, koloni o. dyl. l. i ngn till Nordamerikas Förenta Stater hörande delstat; ståthållare, landshövding; i Sv. i äldre tid om dylik ämbetsman med både militär o. civil myndighet (till skillnad från landshövding som ägde bl. civil myndighet). Een Guberneur uthi een provincie. RP 6: 692 (1636). Gouverneuren måste vara, som förer directionen öfver militien så väll som landet, hvilket inthet kan anförtros een Landzhöfding. RARP 9: 98 (1664). Gouverneuren i Massaschuset. SP 1809, nr 2, s. 1. I Finland upphäfdes 1918 titeln guvernör för länens styresmän och återinfördes den gamla benämningen landshöfding. 2NF 36: 138 (1923). — jfr CIVIL-, GENERAL-, MILITÄR-GUVERNÖR m. fl.
2) (†) titel för annan ämbetsman i chefsställning.
a) mellan 1637 o. 1651 om chefen för bärgsöverstyrelsen (generalbärgsamtet, bärgskollegium). PrivBergsbr. 1649, Fullmacht s. A 1 b. jfr Almquist Bergskoll. 15 (1909).
b) mellan 1792 o. 1867 om chefen för krigsakademien (krigsskolan) å Karlbärg. PH 15: 402 (1793). SvNorgStatskal. 1866, s. 133.
3) (nästan bl. i fråga om ä. förh.) person som handleder ung furstes l. annan högättad ynglings uppfostran o. undervisning; förr äv. allmännare: lärare; jfr GUVERNANT, INFORMATOR. Then Private Gouverneuren exequerar i Herberget, then Publique i Scholan. Kenorin Runbom 65 (1729). Gouverneuren hos Svea Rikes Cron-Prints och Arf-Printsar. PH 6: 3886 (1756). Hagström Herdam. 1: 85 (1897). — särsk. (†) allmännare, övergående i bet.: förmyndare (o. ställföreträdare i fråga om riksstyrelsen). Men effter .. (ryske tsaren) war icke rätt klook, .. så bleff öfwer honom hans Swåger .. förordnadt såsom en Gouverneur. Widekindi KrijgH Dddddd 3 b (1671).
Ssgr (till 1; i fråga om ä. förh. i Sv. o. Finl. l. i fråga om utländska förh.): GUVERNÖRS-POST, r. l. f. Klercker Cuba 183 (1898).
-RESIDENS. KKD 5: 37 (1709).
-ÄMBETE~020, äv. ~200. Loenbom Stenbock 2: 3 (1758). Guvernörsembetet i S:t Barthelemy. BtRiksdP 1870, I. 1: BerRik. s. 45.
Avledn.: GUVERNÖRSKA, f. (utom i Finl. bl. tillf.) hustru till guvernör (i bet. 1). Topelius Läsn. 8: 152 (1896). Rosenius Himmelstr. 295 (1903). jfr Serenius (1734; under govern).
GUVERNÖRSKAP, n.
1) (i fråga om ä. förh. i Sv. o. Finl. l. i fråga om utländska förh.) till 1. Gouverneurskapet i Stetin. RP 5: 227 (1635). Schulthess (1885).
2) (i fråga om ä. förh.) till 3. Tessin Bref 2: 374 (1756). Hagström Herdam. 2: 145 (1898).
Spoiler title
Spoiler content