SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1929  
GYNTER, r. l. m.; pl. -trar.
Etymologi
[enligt Stiernstolpe Arndt 1: 112 uppkallad efter en karolinsk krigare, en ryttmästare Günther, som skulle ha infört seden att taga ett glas ”finare” likör efter aptitsupen. Jfr EHellquist i SvStCederschiöld 352]
(†) benämning på en (mindre) sup som tages (i viss ordning) efter den första l. den andra; urspr. om glas av likör, drucket efter aptitsupen. Stiernstolpe Arndt 1: 112 (1807). Jag .. tog min sup och kaviarsmörgås samt en liten Günter derpå. Cederborgh Epigr. 451 (c. 1815). Hela listan af Halfvor, Gynthrar, Polackar, Perlor och femton droppar. Wetterstedt Mut. 74 (1832). BvBeskow Lefn. 185 (1857).
Spoiler title
Spoiler content