SAOL SO SAOB Alla tre läs på saob.se SAOB Svenska Akademiens ordbok publicerad: 1929 GÅSA gå3sa2, v. -ade. Etymologi [sv. dial. gåsa, blåsa, ånga; jfr nor. dial. gosa, ånga, dunsta, nyisl. gusa, sprudla, gosa, blåsa, pusta, nor. dial. gusa, om luft: framströmma, gosa, ånga, dunsta; besläktat med GUST, GÖSA] (numera knappast br.) tekn. i fråga om masugn: avgiva mörk rök (då masugnen är för starkt malmad o. löper fara att bli försatt). Rinman (1788). Möller (1807). SAOB Alfabetisk lista gårvälta gårå gås subst. gåsa subst.1 gåsa subst.3 gåsa verb gåse gåsrik subst. gåt subst. gåt adj. gåta subst.1 Till alla ordböcker Spoiler title Spoiler content