publicerad: 1929
GÄRNA jæ3rna2, adv.; superl. (†) -ast (VDAkt. 1683, nr 278 (1678), Granlund Ordspr. (c. 1880)). Anm. Ss. gradförhöjningsformer användes hellre, helst, i bet. 2—5 äv. snarare (ngt vard. äv. förr), snarast.
Ordformer
(gern Sigfridi I 5 a (1619; i rim). gärna (gern(n)a, gier-, giär-, gær-) 1523 osv. gir- PolitVis. 166 (c. 1525))
Etymologi
[fsv. giärna (giarna, gärna, gerna, görna), motsv. d. gerne, isl. gjarna, gerna, feng. ȝeorne, fht. gerno, t. gern(e). Ordet är adv. till det germanska adj. (n-avledn. av roten i BEGÄRA, GIRIG) som föreligger i fsv. giärn, begärlig efter, begiven på, isl. gjarn, feng. ȝeorn, ivrig, fht. o. mht. gern, got. faíhu-gaírns, girig. Jfr GIRNAS]
Anm. Ordet förekommer ofta (i sht i bet. 2) med adverbiell förstärkning, t. ex. hjärtligt, innerligt, oändligt, mycket, mer än (ngt vard. hellre än, förr äv. ensamt heller) gärna, alltför gärna, äv. (vard.) så gärna (som aldrig det, som han vill leva), rätt (så) gärna, än så gärna, aldrig så gärna, äv. (numera mindre br.) ganska gärna, förr äv. alldeles gärna.
1) (†) ss. bestämning till bedja, begära, tacka o. därmed likvärdiga uttr.: ivrigt, enträget; innerligt, hjärtligt, av allt hjärta. Iak tackar eder ganska kærleka gærna för te gode tidinge. GR 1: 56 (1523). Så bad .. (den sjuka trollpackan) sin man så gerna, att han skulle fara i hennes ställe (till Blåkulla). Hyltén-Cavallius Vär. 2: II (1868).
2) villigt, otvunget; äv.: med nöje, med glädje.
a) ss. bestämning till vilja, önska o. därmed likvärdiga uttr., för att beteckna värkligt l. energiskt inriktande på ifrågavarande sak; ofta liktydigt med: av allt hjärta, uppriktigt, varmt l. dyl.; äv. om allmän böjelse för ngt; äv. i omskrivande uttr. för att beteckna en försynt l. blygsam begäran. Jag kan inte, hur gärna jag än vill, om jag aldrig så gärna ville. Han vill gärna hjälpa dig, om du ber honom. Jag vill gärna hoppas att ... Nå ja, efter du så gärna vill. Jag ville gärna träffa dig. Det vill jag gärna erkänna l. medgiva (jfr c). Jag hade gärna önskat att själv vara närvarande, men det låter sig tyvärr icke göra. Icke gärna vilja ngt, hysa motvilja för ngt, draga sig för ngt (jfr 3). Faa (”ädlingar”) æro aather hulka han æn saa gerna förderffua ville. GR 1: 30 (1521). Hvarföre ville jagh meer än giärna önska E(ders) Excell(ens) meeningh häruthinnan att förnimma. OxBr. 9: 636 (1645). Hästen (blev) fet .. men temmelig yr, så at han intet gerna ville under sadel. Dalin Häst. 18 (1740). Oändligt gerna hade jag velat vara med; men jag är qvarhållen (i Uppsala). Atterbom (1841) i 3SAH 37: 35. Adlercreutz (ville) gärna göra hvad på honom ankom för att (osv.). De Geer Minn. 2: 143 (1892). Man skulle gärna vilja tänka sig, att han (osv.). Lagerlöf Top. 39 (1920). Du vill ha Kolsnäs, så gärna som du vill leva. Siwertz Sel. 2: 26 (1920). — särsk.
α) (†) i superl. VDAkt. 1683, nr 278 (1678). Här uthi Stifftet /: Till hwilket iagh .. wille söökia och giernast hafwa regress. Därs. 1689, nr 503.
β) (†) i uttr. gärna hava (ngt), (ivrigt) önska (ngt). Psalt. 27: 4 (Bib. 1541; Luther: das hette ich gerne). Måtte hända någon hade giärna röd frucht, han sticke Ympeqwisten .. vthi Gieddeblod. IErici Colerus 1: 62 (c. 1645).
b) ss. bestämning till se, höra, förnimma, spörja, erfara o. därmed likvärdiga uttryck: med välbehag l. tillfredsställelse; äv.: med nöje l. glädje; ofta, i sht i uttr. gärna se, uttryckande en försynt vilja l. önskan att ngt skall ske (jfr a) o. med verbet konstruerat med verbalobj. l. hel sats, förr äv. med inf. (i fråga om konstant sinnesriktning se under 3 b). Thet ær oss .. inthet emot. wtan sze thet gerna saa skeer. GR 1: 113 (1523). VDAkt. 1698, nr 225. Jag skall gerna se den tända pipan, likväl — sällan i förmaket. Bremer Grann. 1: 14 (1837). Jag såge .. gärna att du gjorde det. WoH (1904). — särsk. (†) övergående i bet.: välvilligt, ”nådigt”. Wilt tu gerna hörat, så wil iagh säya tigh sanningena. Judit 5: 5 (Bib. 1541; Luther: wiltu es gerne hören). Holof. 10 (c. 1580).
c) i fråga om handling resp. uthärdande l. utstående av ngt: villigt, otvunget, utan tvång; äv.: med glädje, med nöje. Jag står gärna till tjänst. Jag förlåter dig gärna. Jag medger gärna att min förklaring är misslyckad. Jag fick allt vad jag begärde, jag hade gärna fått dubbelt så mycket. Girna är iag edher höfwitzman / .. / Welen i wara mig trogne. PolitVis. 166 (c. 1525). Hvadt vi .. göre .. förmåge .., vele (vi) och så .. hierteligen gärne göre, så sant oss Gudt hielpe. RA 1: 577 (1548). En nar giärnna skada giorde / om han thet förmåtte och tordhe. IErici (1588) i 2Saml. 4: 177. Vi bekänne gerna, at det skulle fägna osz, om (osv.). Dalin Arg. 1: 7 (1732, 1754). Biskopen tillstadde detta hellre än gerna. Wigström Folkd. 2: 189 (1881). Kungl. biblioteket, dit han hellre än gärna återvändt som vice bibliotekarie. Wieselgren GDag. 469 (1889, 1901). — särsk.
α) i numera obr. uttr. När wij komo till Hierusalem, vndhfingo oss brödhrena gärna. Apg. 21: 17 (NT 1526; öv. 1779: med glädje).
d) fristående, ss. svar på bön l. begäran l. hemställan o. d.: med nöje. Vill du göra det? Svar: Ja, gärna. Vill du skriva på (ett lån) för mig? Svar: Inte gärna, dvs. jag ser helst att jag slipper. Skall vi ta oss en promenad? Svar: Gärna det. Hr Sellinger begärar få säja itt ord, Hr Præsul (svarar) mycket gierna. HernösDP 1694, s. 206. Velen I då uptaga Pelegrimmerne uti herberget? .. (Svar:) Ja gierna. Lagerström Bunyan 2: 176 (1727). (Jungfrun:) Får jag göra i ordning nu? .. (Herrn:) Tack, gärna det! Ullman Flick. Ära 202 (1909).
Anm. till d. Ur denna anv. har måhända utvecklats uttr. se så gärna ut, (†) om kvinna: se tillmötesgående ut, se kokett ut l. dyl. (Fr.) Elle a le nez tourné à la friandise .. (sv.) hon ser så hiertans gierna ut. Möller (1745; under friandise). Hon ser så gärna el. sängtäck ut. Holmberg (1795; under friandise). Meurman (1846).
3) för att uttrycka böjelse l. benägenhet l. fallenhet hos ngn l. ngt att göra l. vara ngt: med förkärlek resp. (med negation): med motvilja; äv. i fråga om sak, för att beteckna att ngt är för denna enligt dess beskaffenhet att vänta (o. därför vanligt); ofta med tanken på fallenhet l. benägenhet mer l. mindre undanskymd o. i detta fall närmande sig till l. övergående i bet. 6. Han dansar, promenerar, rider gärna. Den växten trivs inte gärna i boningsrum. The skrymtare .. stå gerna .. j gatwhörnen och bedia. Mat. 6: 5 (NT 1526; gr. φιλοῦσιν .. προσεύχεσϑαι). Man seer jw thz for öghonen at (nunnor) .. gerna snacka mz manfolk. OPetri Clost. F 4 b (1528). Gambla Såår blöda gärna. Grubb 2 (1665). Geten äter den (dvs. Parnassia) gärna, Fåret och Hästen mindre, Koen ratar den. Retzius FlOec. 489 (1806). Hon dansar så gerna som hon lefver. Weste (1807). Snillet .. trifves ej gerna i okunnighetens skräpkamrar. Tegnér (WB) 4: 119 (1824). Under den s. k. upplysningens tidehvarf satte man icke gärna kyrkans dogmer under debatt. De Geer Minn. 1: 12 (1892). Han tittade gärna in dit om aftnarna. WoH (1904). — särsk.
b) i förb. med se, höra (jfr 2): tycka om att se l. höra; i förb. icke gärna se förr stundom övergående i en mera aktiv bet.: tycka illa om. De se gärna gäster hos sig. Herodes .. aktadhe (Johannes) .. och hörde honom gerna. Mark. 6: 20 (NT 1526). Isaac .. sågh icke gerna Canaans döttrar. 1Mos. 28: 8 (Bib. 1541). Glad och sällskaplig deltog (Järta) i alla nöjen och var öfverallt gärna sedd. De Geer Minn. 2: 153 (1892).
4) i satser o. uttr. som innehålla en tillåtelse l. ett medgivande, ett råd l. förslag l. en uppmaning (äv. övergående i en befallning), ofta ss. en förstärkning l. förmildring l. artig omskrivning: väl, godt; vid en imperativ äv.: blott, bara; ofta i satser i vilka ngt framställes ss. det ena (vanl. det bästa) av möjliga alternativ o. i detta fall vanl. bestämt av så, likaså, lika. Du får gärna gå ut i trädgården. Du kan gärna ta brevet med och lägga det i en brevlåda. Du kan gärna tiga (äv. liktydigt med: du är så god och tiger!). Du kan lika gärna hoppa i det som krypa i det, du kan hoppa i så gärna först som sist (i fråga om ngt obehagligt som icke kan undvikas). Låna mig tio kronor! Svar: Varför inte lika gärna hundra! (ofta innebärande att det ena är lika omöjligt som det andra). CreatMundi 12 (c. 1570). Då må han .. så gerna nytia (dvs. utnyttja) dem (dvs. landets tillgångar), som latha fienden stärkes genom dem. OxBr. 1: 321 (1626). Fly du gerna, om lust du har. Johansson HomIl. 7: 173 (1846). Då .. kan (han) dö så gerna först som sist. Sturzen-Becker 2: 93 (1861). Du kan gärna låna min pels. Söderberg Hist. 40 (1898). Åtskilliga grofheter kunde gärna varit borta (ur boken). PT 1904, nr 304, s. 3. Hon ber hälsa, att du gärna kan äta frukost hos oss i morgon. Auerbach (1909). — särsk. bestämt av för o. därav styrt ord, betecknande den som tillåter osv. saken, särsk. i uttr. gärna för mig; stundom liktydigt med: helst. Jag vill .. knäcka honom .. (Svar:) Ja, alt för gerna för mig. Stenborg Jäg. 17 (1780). Predika ni, och gärna för mig litet fortare! Hallström Erot. 48 (1908).
5) uttryckande ngt ss. med hänsyn till omständigheterna mycket möjligt l. sannolikt l. sannolikast resp. (i nekad sats) föga möjligt, föga sannolikt; ofta i satser med kunna l. därmed likvärdigt uttr.: rätt väl, med lätthet, lätt, utan svårighet, godt (se GOD 5 c), rimligtvis; tillsammans med negation ofta: knappast, knappt, näppeligen, svårligen; utan skarp gräns övergående i bet. 6. Jag kan inte gärna själv be honom om det. Det är inte gärna möjligt. Han begär mer för hästen, än han gärna kan få. Han kan inte gärna ha sårat dig med avsikt. Ther man behöffde en lärdh man .. then skulle man gerna finna jgen jbland mwnkarne. OPetri Clost. A 3 a (1528). Glossa1Mos. 30: 33 (Bib. 1541). Een skitin Hand twettar icke gerna reent. PJAngermannus Visit. 214 (1605). Men här (vid detta bakvända förhållande) måtte man gerna fråga, hwarföre (etc.). Stiernhielm VgL Föret. (1663). Genom brist på påpasslighet, jag kan gerna säga genom lättja, har han saknat nödiga inkomster. HReuterdahl (1839) i 2Saml. 25: 167. Unga flickor kunde (på den tiden) icke gerna .. visa sig i kulörta kläder (på baler). HLilljebjörn Hågk. 1: 15 (1865). En järnvägshypotekslånefond, dock så ordnad, att staten därpå ingenting gärna kunde förlora. De Geer Minn. 2: 226 (1892). Redan (konung) Knut Eriksson bör gärna hava ägt en dylik kansler. SvFolkH I. 1: 328 (1914). — (†) Att det uthwisa, är inte att giärna giöra (dvs. är icke lätt), uthan allenast genom .. gamla Sägner. Rudbeck Atl. 3: 160 (1698).
6) (numera i sht ngt vard.) närmande sig till l. övergående i bet.: i regeln, oftast, vanligen, vanligtvis, merendels, gemenligen; ofta, esomoftast. Thet liugs gerna vppå folck. Syr. 19: 15 (Bib. 1541; Luther: man leuget gern auff die Leute; Septuag.: πολλάκις). Spannemålen (är nu) fastt Dyr, så att Spannen gäller gerne Nije eller tije Öre. GR 15: 577 (1543). Hvart Härad (i Norden var) gerna .. indelt i fyra delar. Dalin Hist. 1: 211 (1747). På gamla stammar (av lönnen) är den nedersta delen gärna masurerad. Retzius FlOec. 10 (1806). Man skildes tidigt — före midnatt gerna. CVAStrandberg 5: 242 (1862). Den förtegenhet om det egna, som man gärna fordrar av en man. Segerstedt Händ. 93 (1926).
Spoiler title
Spoiler content