SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1930  
HACKSPETT hak3~spet2, äv. ~spät2, m. l. r.; best. -en; pl. -ar ((†) -er Broman Glys. 3: 405 (c. 1730: -speter, -spiter)); äv. (numera i sht bygdemålsfärgat) HACKSPIK hak3~spi2k, m. l. r.; best. -en; pl. -ar ((†) -er Sigfridi A 3 b (1619: Hackespijker)); förr äv. HACKESPINK, m. l. r.; best. -en; pl. -ar; förr äv. HACKESPETA, f. l. r.
Ordformer
(hack- 1639 osv. hacka- c. 1645 (: Hackaspätten). hacke- 1619 (: Hackespijker, pl.), 1623 (: Hackespeta)—1774 (: hackespikar). hak- c. 1600 (: hakspit), c. 1710 (: hakspik) —1755 (: hakspik). hake- c. 1747 (: hakespinkar, pl.). — -spet c. 1730—1882. -spett 1640 osv. -spijt 1639. -spit c. 1600—1756. -spitt 1798. -spätt c. 1645. -spi(j)k 1619—1926. -spyk c. 1731. -spink c. 1645—c. 1747. -speta 1623)
Etymologi
[sv. dial. hackspett, -spik, -spink, -spit; jfr ä. d. hakkespæt, d. hakkespæt, -spætte, nor. dial. hakkespetta; se HACKA, v. 4, o. fågelnamnen SPETT, SPINK. Med avs. på formen -spik jfr fht. speh, mht. spech. Ifrågavarande fåglar ha erhållit detta namn därför att de med sina näbbar hacka i trädens bark o. ved för att komma åt larver o. d.]
(individ l. art l. släkte av) familjen Picidæ inom ordningen Coraciformes bland fåglarna; särsk. i fråga om underfamiljen Picinæ, omfattande släktena Dryocopus Boie, Dryobates Boie, Picoides Lacép. o. Picus Lin., egentliga l. äkta hackspettar. Större hackspetten, Dryobates major Lin. Lilla hackspetten, Dryobates minor Lin. Vitryggiga hackspetten, Dryobates leuconotus Bechst. Tretåiga hackspetten, Picoides tridactylus Lin. Gröna hackspetten, Picus viridis Lin., gröngöling, grönspett. Bureus Suml. 45 (c. 1600). Hackspikar (komma) att söka Insecterna, och sönderhugga derföre det multnade trädet i små spillror, tills det aldeles blifver förstördt och bragt till mylla. Biberg Linné Oec. 49 (1750). Hackspettarna äro öfvervägande nyttiga. LAHT 1905, s. 262. Rosenius SvFågl. 1: 16 (1913). — jfr KRUS-HACKSPETT. — särsk. bildl., med anslutning till HACKA, v. 5, om gnatig l. klandersjuk person. Du är alltid som en hackspett på mor. Numers Dram. 2: 103 (1893). Warburg Velasquez 75 (1899).
Ssgr: A: HACKSPETT-ART. zool. Nilsson Fauna II. 2. 1: 5 (1828). —
-BO, n. (-spett- 1878—1917. -spetts- 1888) NordT 1878, s. 488. Rosenius SvFågl. 1: 202 (1917). —
-FÅGEL. zool. i sht i pl., sammanfattande, om hackspettarna o. vissa andra, med dem nära besläktade fåglar. SFS 1905, nr 44, s. 8. —
-HÅL. av hackspett uthugget hål i träd. Rosenius SvFågl. 1: 301 (1919). —
-SLÄKTE(T). zool. om de förr till ett gemensamt släkte Picus hänförda, nu på släktena Dryocopus Boie, Dryobates Boie, Picoides Lacép. o. Picus Lin. fördelade arterna. Nilsson Fauna II. 2. 1: 2 (1828). 2NF (1908). —
-ÄGG. Rosenius SvFågl. 1: 163 (1916).
B: HACKSPETTS-BO, se A.
Spoiler title
Spoiler content