SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1930  
HALLA, r. l. f.
Etymologi
[sv. dial. (Hälsingl.) halla, sidoform till HÄLLA, fotblack; jfr HALLA, v.3]
(†) bygel l. länk l. träblack, till förhindrande av flöjning använd omkring hästars (o. andra husdjurs) fötter under bete, ”hälla”. Lind (1738). Möller (1745, 1755). — jfr HÄST-HALLA.
Spoiler title
Spoiler content