publicerad: 1930
Etymologi
[sv. dial. (Finl.) hallick, vildbasare, skojare; jfr ä. t. halluck, människa med förvildat utseende, t. halunke (se HALUNK)]
(i sht i Stockholm, starkt vard.) underhållstagare o. försvarare av prostituerade kvinnor, sutenör; äv. (vulg.) allmännare: ”skojare”. SocDem. 1892, nr 157, s. 2. Era hallickar! Strix 1901, nr 12, s. 6. Sandel DroppFolkh. 152 (1924).
Spoiler title
Spoiler content