SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1930  
HALVNAD hal3vnad2, r. l. m.
Ordformer
(hal- 16411772. hald- 1707. hall- 16841911. halv- (half-, halff-) 15281895. helff- c. 1645. -na 16521772. -nad c. 16451895. -na(d)t 15281670. hal(l)ne 16411911 (: hallnebruk))
Etymologi
[fsv. halfnaþer, sv. dial. hal(v)na(d); avledn. av HALV]
(numera bl. starkt bygdemålsfärgat) hälft; i uttr. till halvnad, i fråga om utarrendering av jord l. skog o. d. l. utackordering av djur l. anförtroende av råvaras bearbetning o. d. på sådana villkor att ägaren erhåller halva avkastningen; jfr HÄLFTENBRUK. Til her Erick aruidsson på gripsholm att hann sår til halffnadt med bönderne. G1R 5: 73 (1528). Påtaskan tilverkas .. af skogen på Frälsets ägor, på det sätt, at Bonden bränner til halfnad. VetAH 1767, s. 298. Omkring år 1840 egde en bonde i Södra Möre 200 (bi-)kupor, utlemnade .. till ”halfnad” (hälftenbruk) vid stugorna. Dahm Biet 12 (1878). Lundell (1893; angivet ss. förekommande i folkmål).
Ssgr: A (†): HALVNAD-BONDE, -BRUK, -BRUKARE, se D.
B (†): HALVNADA-BONDE, se D.
C (†): HALVNADE-BRUK, -BRUKARE, se D.
-BRÄDER, pl. bräder som sågas mot hälften av bräderna i såglön. HdlÅgerupArk. 1752. Därs. 1753.
D (numera bl. starkt bygdemålsfärgat): HALVNADS-BI, n. [jfr språkprovet från 1878 under HALVNAD] Linnæus Bijskjöts. Förord 8 b (1768). Lundell (1893).
-BONDE. (-na(d)- 16521688. -nada- 1680. -nads- 18391893) hälftenbrukare. VDAkt. 1652—53, nr 206. Lundell (1893).
-BRUK. (-na(d)- 16841772. -nade- 16701745. -nads- 17511895. -ne- 17261911) hälftenbruk. VDP 1670, s. 310. 2NF 16: 49 (1911).
-BRUKARE. (-na(d)- 16931736. -nade- 1722. -nads- 17271789. -ne- 1726) hälftenbrukare. Abrahamsson 67 (cit. fr. 1693). VDAkt. 1789, nr 123.
-SÄD. säd som sås å annans jord på sådana villkor att jordägaren erhåller halva avkastningen. StadgTienstef. 1723, s. B 3 a. PH 5: 3412 (1752).
E (†): HALLNE-BRUK, -BRUKARE, se D.
Spoiler title
Spoiler content