publicerad: 1930
HASSELNÖT has3el~nø2t, r. l. f. (BOlavi 8 b (1578) osv.) ((†) n. Forsius Min. 85 (c. 1613)); best. -en; pl. -nötter.
Ordformer
(has(s)el- c. 1550 osv. has(s)le- 1578—1662)
Etymologi
1) frukt av hassel, nöt; förr äv.: hassel (se d. o. 1). Turkisk hasselnöt, nöt av trädet Corylus Colurna Lin. 2LinkBiblH 4: 77 (c. 1550). Giff then siwka .. så stoort (av läkemedlet) hwarie reso som een haslenött. BOlavi 8 b (1578). Hasselnötens odling ligger hos oss alldeles nere. Eneroth Pom. 2: 354 (1866). Walin Födoämn. 153 (1906).
2) (†) så mycket (av ett ämne) att det till storleken motsvarar en hasselnöt. Watn eller Spisöl, hwaruti en haszelnöt Saltpeter smält är. Block Ludwig 33 (1717).
Ssgr (till 1. Anm. Vissa av ssgrna kunna äv. uppfattas ss. bildade av HASSEL o. en ssg börjande med -NÖT-): A (utom i fackmässigt använda ord numera i allm. bl., då ssgn mer l. mindre medvetet föres till HASSEL o. andra leden uppfattas ss. börjande med -NÖT-): HASSELNÖT-BRUN. (numera föga br.) som har samma bruna färg som en hasselnöt, nötbrun; äv., i substantivisk anv., i n. sg. obest. ss. benämning på ifrågavarande färg. MagKonst 1823, s. 7. Wikström ÅrsbVetA 1838, s. 211. —
-BUSKE. (numera knappast br.) hasselbuske. JernkA 1833, s. 690. Torén Rebau o. Hochstetter 56 (1851). —
-LIK, adj. —
-OLJA, r. l. f. (i fackspr.) fet olja som framställes gm pressning av hasselnötkärnor. Möller 1: 1061 (1801). Euler Växtk. 1: 36 (1907). —
-STOR, se D. —
-VIVEL. zool. skalbaggen Balaninus nucum Lin., vars larv, nötmasken, lever i hasselnötter; nötvivel. Dahlbom Insekt. 63 (1837).
B (†): HASSELNÖTA-KÄRNA, se A.
C (†): HASSELNÖTE-SKAL, se A.
-FÄRG. Färgskiftningarne (på tyget) .. gå ifrån ljus hasselnötsfärg till chokladbrunt. JournManuf. 3: 137 (1833). —
-GLASS. kok. glass i vilken hasselnötter ingå ss. beståndsdel. Hagdahl Kok. 1037 (1879). Östergren (1926). —
-STOR. (-nöt- 1889—1926. -nöts- 1889 osv.) stor som en hasselnöt. LAHT 1889, s. 230. Östergren (1926).
Spoiler title
Spoiler content