(†) bota (ngn); äv. i uttr. helbrägda ngn från l. av ngt. Christus, när han the siuke helbregdede. Berchelt PestBeg. A 3 a(1588). Af thetta såret lärer tu .. helbregdat blifwa. Peringskiöld Hkr. 1: 236(1697). De .. offrade till Gudarne .. för helbregdelse från sjukdomar. Strinnholm Hist. 4: 103(1852). Odenius 2Celsus 300(1906). Anm. Ordet upptages i Hof Förkl. 69(1765), varav framgår, att det redan då kändes ss. föråldrat.
