SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1930  
HEM ssgr (forts.):
(II 1 a, 2 a) HEM-FARA, v. [fsv. hemfara] fara hem; numera nästan bl. i p. pr. o. p. pf. Vara hemfaren (till sitt land igen). Från marknaden hemfarande bönder. G1R 10: 11 (1535). Östergren (1927).
(II 1 a, 2 a) -FART. [efter t. heimfahrt] (numera knappast br.) hemfärd. RA 2: 117 (1565). Dalin (1852).
(I 4) -FARVATTEN~020. farvatten i l. närmast intill hemlandet (l. hembygden). Frykholm Ångm. 259 (1881). 2NF 33: 253 (1921).
(I 4) -FLOD. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) högvatten i älv l. sjö, uppkommet genom snösmältning l. rägn i de närmaste omgivningarna; motsatt: fjällflod. Hülphers Norrl. V. 1: 39 (1789). Flodström Naturförh. 174 (1918).
-FLY, v. särsk. (†) till II 3 e: vända sig till (ngn) med en bön o. d.; hemställa hos (ngn). RARP 13: 317 (1680). Ty hemflyr iag Högvördige Herr Doctoren och Biskopen .., det täcktes (osv.). VDAkt. 1722, nr 21.
-FLYTTA, -ning. särsk. till II 2 a, intr.: flytta hem (till hemlandet l. hembygden); nästan bl. i p. pr. o. p. pf. samt ss. vbalsbst. BtRiksdP 1878, I. 1: nr 26, s. 6. Specialattaché är berättigad till gottgörelse för hemflyttning från den ort, där han varit anställd. SFS 1925, s. 1017.
(I 2) -FOLK. (bygdemålsfärgat) gårdens l. husets l. familjens l. hushållets folk; gårdsfolk, husfolk; jfr HEMMA-FOLK. Lillienstedt Christus C 2 a (1694). Hundar skälla ej gerna på hemfolket. Livin Kyrk. 112 (1781). Lagerlöf Troll 2: 60 (1921).
-FORDRA. särsk. (†) till II 2 a: återkalla (ngn) till hemlandet l. hembygden. (Soldaterna) hemfordrades in i Swerige igen, til at andra städes brukas ther the behöffdes. Tegel G1 1: 82 (1622). Mankell Krigsm. 171 (1865).
(II 1 a, 2 a) -FORSLA, -ing. forsla (ngt) hem (till bostaden l. hemlandet l. hembygden); äv. med avs. på person; numera nästan bl. i pass. o. ss. vbalsbst. SPF 1840, s. 7. Hemforsling af .. paket. Döss o. Lannge 245 (1908).
-FRAKT. särsk. (i fackspr.) till II 2 a: hemgående frakt. Jungberg (1873). PT 1904, nr 236, s. 3.
(II 1 a, 2 a) -FRAKTA, -ning. jfr -FORSLA; särsk. i pass. o. ss. vbalsbst. SPF 1812, s. 316. 2NF 26: 1051 (1917).
Spoiler title
Spoiler content