SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1930  
HEM ssgr (forts.):
(I 2 c) HEM-KONSULENT. person (utbildad skolkökslärarinna o. d.) som står till tjänst med anvisningar o. råd i fråga om skötseln av hem. PT 1912, nr 177 A, s. 3. 2NF 36: 351 (1924). —
(I 2) -KREATUR. (†) husdjur (som hålles i ngt visst hem). Berghult Kalkon. 14 (1760). Stiernstolpe Arndt 3: 42 (1808). —
(I 2) -KULTUR. kultur i fråga om ett hems anordning; särsk. med tanke på den mer l. mindre utvecklade smak som visar sig i heminredningen. NoK 18: 6 (1923). En motion till sågverksarbetarnas kongress i Sundsvall om hemkulturens höjande. DN(A) 1929, nr 191, s. 1. —
(I 2 d) -KVARN. (i sht förr) liten kvarn för hemmets eget behov; handkvarn. GlTer. 6 (c. 1550). En för trampning såsom drifkraft anordnad hemkvarn, märkt 1774, från Munktorps socken. RedNordM 1915, s. 7. —
(I 2, 4) -KÄNSLA. känsla för l. kärlek till hemmet l. hembygden l. hemlandet; känsla av att hava ett hem ngnstädes; känsla av att vara hemma; förhållandet att man känner sig hemmastadd l. ss. hemma ngnstädes l. sammanväxt med sin omgivning som i hemmet l. hembygden l. hemlandet. De hade aldrig ngn riktig hemkänsla i den nya våningen. Geijer I. 5: 202 (1819). Böttiger .. erfor denna egendomliga hemkänsla, som Rom ingifver väldanade sinnen. Wirsén i 2SAH 56: 105 (1879). Jämväl på den kala klippan kan ju hem- och fosterlandskänslan slå fasta rötter och skjuta upp en frodig krona. EHTegnér i 3SAH 5: 17 (1890). Vasenius Top. 1: 339 (1912). —
(I 2, 4) -KÄR. kär i sitt hem; äv.: kär i sin hembygd l. sitt hemland. Brahe Oec. 67 (1581). Nations-samqväm innebära understundom för hemkära landsmän en vederqvickelse af den art, att den ej ersättes af någon annan. Frey 1844, s. 327. Callerholm Stowe 114 (1852). SvD(A) 1924, nr 310, s. 20. —
(I 2, 4) -KÄRLEK. (i sht i vitter stil) jfr -KÄNSLA. Änskönt .. (Fredrika Bremer) drog världen omkring, förde hon sin svenska hemkärlek öfverallt med sig. (Cavallin o.) Lysander 165 (1866). Mörne Strandb. 1: 154 (1915). —
(jfr II 1 a, 2 a) -KÖP. (i skriftspr.) vbalsbst. till -KÖPA. Warburg Rydbg 1: 147 (1900). Hemköp af spritdrycker. 2NF 36: 176 (1923). —
(II 1 a, 2 a) -KÖPA. köpa hem; (ngt); särsk. i p. pf. GHT 1895, nr 248, s. 3. 2NF 9: 60 (1908). —
(II 1 a) -KÖRA, -ning (Wikforss 1: 777 (1804), Östergren (1927)), -sel (Möller (1790), SDS 1895, nr 105, s. 3).
1) driva l. fösa hem (boskap); äv. med avs. på person; numera nästan bl. i p. pf. o. ss. vbalsbst. NoraskogArk. 4: 84 (1679). (Mycken tid) bortsölas genom oxarnes bort och hemkörande till och ifrån beteshagarne. LAA 1813, s. 321.
2) (föga br.) med åkdon föra (ngn) till hans l. sitt hem. Dalin (1852).
3) intr.: köra till sitt hem; numera nästan bl. i p. pr. Dalin (1852). Någon nykter från staden hemkörande bonde. Ödman Reseb. 141 (1907).
4) med avs. på sak: med åkdon forsla (ngt) till sitt hem l. hem till ngn; numera nästan bl. i pass. (i sht i p. pf.) o. ss. vbalsbst. Dahlman Reddej. 92 (1743). Köksved levereras hemkörd. SmålP 1927, nr 105, s. 6. —
(II 1 a) -KÖRSLA. körsla hem(åt); i sht i pl. VetAH 1803, s. 273. SFS 1920, s. 1070.
Spoiler title
Spoiler content