SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1930  
HEM ssgr (forts.):
(II 1 a, 2 a) HEM-SKICKA, -ning. skicka hem (ngn l. ngt); numera särsk. i pass. (särsk. i p. pf.) o. ss. vbalsbst. G1R 1: 85 (1523). Herman Wrangel .. blef hemskickad som mindre användbar. Fryxell Ber. 7: 170 (1838). Östergren (1927). —
(I 2) -SKIFTE. (i sht i fackspr.) gårdsskifte; motsatt: utskifte. SvFinLagt. (1883). Hellström NorrlJordbr. 266 (1917). —
(I 2) -SKILD, p. adj. (nytt ord) jur. om äkta makar: emellan vilka dömts till hemskillnad. Ekeberg Äkt. 43 (1915). PT 1917, nr 218, s. 4. —
(I 2) -SKILLNAD. (nytt ord) jur. av domstol föreskrivet hävande av äkta makars sammanlevnad; år 1915 infört rättsinstitut, ersättande äldre ”skillnad till säng och säte”. Döma till hemskillnad. SFS 1915, s. 1041; jfr SFS 1920, s. 979. Ekeberg Äkt. 41 (1915). SDS 1919, nr 227, s. 3.
Ssgr (jur.): hemskillnads-dom. Ekeberg Äkt. 45 (1915).
-mål. SFS 1921, s. 680.
-år. år under vilket äkta makar efter vunnen hemskillnad skola leva åtskilda, innan de kunna erhålla äktenskapsskillnad. SD 1920, nr 17 B, s. 5. —
(II 3 e) -SKJUTA. (†) hänskjuta; överlämna l. överlåta (ngt till ngns avgörande l. bedömande o. d.). OxBr. 11: 610 (1632). När nu thenna Handel bleff Påfwen heemskuten, fälte han Domen emot Bonifacium. Schroderus Os. 2: 448 (1635). Saken hemskiutes til det forum, som hon synes meritera och fordra. Stiernman Com. 3: 596 (1667). Klint (1906). —
(I 2) -SKOG. (i sht i fackspr.) den till en egendom hörande skog som ligger närmast åbyggnaderna (”hemgården”); motsatt dels: utskog, dels: fäbodskog. NoraskogArk. 4: 82 (1679). Dahlbäck Åb. 10 (1914). —
(I 2) -SKOLA, r. l. f.
1) (i sht förr) skola anordnad i ett hem (hemma hos läraren l. lärarinnan). Scherping Cober 2: 63 (1737). 2NF 33: 944 (1922).
2) om var särskild av vissa sedan 1899 i Finl. förekommande fortsättningskurser för landsbygdens vuxna ungdom, vid vilka undervisning, företrädesvis om aftnarna, meddelas åt mindre grupper i enskilda hem. 2NF (1909).
3) skola där man får lära sig att sköta ett hem. Upsala 1920, nr 254, s. 3.
4) benämning på vissa internatskolor; jfr HEM I 2 e β α'. Sunnerdahls hemskolor. SFS 1908, nr 160, s. 1. —
(I 2 d) -SKRIPTUM. pedag. hemskrivning. BtRiksdP 1873, I. 1: nr 29, Bil. s. 10. Modersmålsund. 126 (1917). —
(I 2 d) -SKRIVNING. pedag. skriftligt hemarbete; jfr -SKRIPTUM. BtRiksdP 1873, I. 1: nr 29, Bil. s. 10. 2NF 25: 1205 (1917). —
(I 2) -SLAVINNA. (skämts.) hembiträde, tjänarinna. Hemslavinnor. Scenen 1921, s. 255 (titel på den sv. öv. av Chr. Bogøs och Axel Frisches teaterstycke ”Den nye husassistent”). —
(II 1 a) -SLÄPA, -ning. släpa hem (ngt); särsk. i pass. o. ss. vbalsbst. samt i uttr. komma hemsläpande med ngt. LPetri KO 74 a (1571; äv. i hskr. 1561). Topelius Sommarsjö 1: 137 (1897). särsk. om djur. (Illerns) egendomliga vana att hemsläpa nästan hvarje rof. BiblJäg. 4: 128 (1897). 2NF 28: 904 (1919).
Spoiler title
Spoiler content