HINKE hiŋ3ke2, l. HINK hiŋ4k, sbst.1, m.||(ig.); best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[bildat av mansnamnet HINKE (jfr HINK, sbst.2), buret av agitatorn Hinke (eg. Henrik) Bergegren (f. 1861), ledare av den 1892 bildade, första socialistiska ungdomsklubben i Stockholm, vilken gav upphov till en radikalt socialistisk ungdomsrörelse, ”ungsocialismen”. Formen hink beror på formell anslutning till HINK, sbst.2, ngn gg möjl. beroende på ordlek med HINK, sbst.2 2]
