SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1932  
HONEST, adj. -are; n. =.
Ordformer
(honest 17181904. honnest 1714)
Etymologi
[av lat. honestus, till lat. honor (honos) (se HONNÖR)]
(†)
1) = HONNETT 1. Gouverneuren Soltikow, som .. alt beröm utaf honest folck förtienar. KKD 2: 245 (1718). Ekbohrn (1904).
2) = HONNETT 3. (Furst) Menskikoff blef berömd, att han fångarne i Petersburg hade förskaffat underhåld och honnestare tractamente (dvs. behandling). CPiper (1714) i HH XXI. 1: 259.
Spoiler title
Spoiler content