[jfr dan. o. t. hostie, fr. hostie; av kyrkolat. hostia, av lat. hostia, offerdjur, offer]
i fråga om katolska förhållanden: nattvardsbröd, oblat (som enl. katolska läran gm invigningen förvandlas till Kristus' lekamen o. av prästen frambäres som ett offer). Schroderus Os. 1: 738(1635). Två hostior offrades (vid en katolsk kyrkofest) med stor ståt. Böttiger 6: 276(1836). Prästen höjde hostian, brödet, högt över sitt huvud och därefter kalken med vinet. Stjernstedt Sneck. 66(1924).
