HUMANITÄR hum1anitä4r l. hɯ1-, l. -æ4r, äv. 01—, adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr t. humanitär; ytterst av fr. humanitaire, till humanité (se HUMANITET)]
människovänlig; som avser främjandet av allmänmänskliga intressen. Medel anslagna för humanitära ändamål (t. ex. fattigvård, sjukvård). Behjärtansvärda humanitära syften. Tegnér Armfelt 3: 330 (1887). Vårt sekel, de humanitära sträfvandenas tidehvarf. PedT 1898, s. 49. SvD(A) 1930, nr 121, s. 4. — särsk. i uttr. humanitär barnalstring, i fråga om begränsning i barnfödseln med hänsyn till moderns, familjens o. det allmännas väl (sett från arbetarklassens l. de mindre bemedlades synpunkt). Brand 1910, nr 29, s. 2.
