publicerad: 1932
HUSHÅLLA hɯ3s~hol2a, vard. äv. hɯ3s~ol2a, bygdemålsfärgat i vissa trakter äv. 040 (hu`shålla (l. å´) Weste), v. -ade ((†) pr. sg. -er PErici Musæus 3: 16 a3 (1582). ipf. -höll Tegel E14 113 (1612); -hölt Humbla Landcr. 513 (1740). sup. -hållit PErici Musæus 3: 18 a (1582), HH 20: 285 (c. 1640)). vbalsbst. -AN (i ssgn HUSHÅLLAN-GREPP), -ANDE, -ERI (se d. o.), -NING (se d. o.); -ARE o. -ERSKA (se d. o.).
Ordformer
(hu(u)s- 1573 osv. husz- 1582. -håll- 1582 osv. -håld- 1573)
Etymologi
1) (†) hava (eget) hushåll; leva, bo; stundom svårt att skilja från 3; jfr HUS 5 c α. Effter hon nw en longan tijdh mäst vthi thenna Konungzliga Stadhen medh sin kära Man och Herra haffuer wistas och hwshållit. Rudbeckius AOxenstierna D 2 b (1618). Gården Kullen, där modren hushållat medan dess man Anders Lunnaeus var Guarnizons Präst i Halmstad. Osbeck Lah. 163 (1796).
2) (†) om djur: ha sitt bo, hålla till (ngnstädes), ”hålla hus” (se HUS 5 c β). Fischerström 1: 310 (1779). Entitan .. som hushållar bland Enbuskar. Dens. Mäl. 174 (1785).
3) förestå hus o. hem o. sörja för anskaffandet av medlen för familjens o. husfolkets uppehälle; särsk.: förestå hemmets skötsel o. i sht anskaffande o. tillredning av födan; sköta hushållet; särsk. i uttr. hushålla för l. åt ngn; jfr HUS 5 c δ, HUSHÅLL 1, HUSHÅLLNING 1. Hon hushållar för sin bror. (Marta hade) intet annat lärdt än spinna, söma och hwszhålla. PErici Musæus 3: 94 a (1582). Pigan hushållar här i Carlscrona åt honom. VDAkt. 1785, nr 194. De hushållade på vanligt studentvis med matsäck från hemmet. Forssell i 2SAH 58: 115 (1882). Siwertz JoDr. 72 (1928).
4) (numera knappast br.) allmännare: bedriva (planmässig o. ordnad) värksamhet för anskaffande o. användning av medel till de materiella mänskliga behovens tillfredsställande; sköta förvaltningen; styra (o. ställa); äv. bildl.; jfr HUSHÅLL 2, HUSHÅLLNING 2. J then andra werldena .. Christus .. sielffuer såsom en ewigh Konung regerar och hwshåller. PErici Musæus 3: 16 a3 (1582). Under Konung Carl XI:s makalösa goda hushållande. Broman Glys. 1: 53 (1726). Sundén (1885). — särsk. (†) med refl. obj. o. adverbiell bestämning angivande resultatet av värksamheten. Hushålla sig af knutstenarna, eller från hus och hem. Lind 1: 151 (1738); jfr 3. Det tyckes oförgripeligen at tala, som man .. (gm de vidtagna allmänna åtgärderna) hushållat sig til fattigdom. Fischerström Tal 44 (1769).
5) förfara l. handskas med ngt (på det ena l. andra sättet, så att det räcker l. icke räcker länge); särsk.: sköta ekonomien (så l. så); äv. bildl.; ofta i uttr. hushålla (så l. så) med ngt; jfr HUS 5 c ζ. Hushålla väl, förr äv. noga l. sparsamt (med ngt). Han har hushållat illa med sig, med sina krafter, med sin hälsa (jfr 6 slutet). Serenius (1734; under husband, v.). (Vi) måste .. ganska sparsamt hushålla med vår proviant. DeFoë RobCr. 31 (1752). Huru mycket pengar tror du behöfvas at vistas 2. Terminer i Lund för mig då man, som förstås, hushollar på det aldranogaste? Tegnér (WB) 1: 254 (1799). Näst penningen är ingenting så flygtigt som vänskapen. .. (Svar:) Det beror på hur man hushållar med båda. Jolin Smädeskr. 66 (1863). Tegnér Armfelt 2: 50 (1884). — särsk. i pregnant anv.: vara sparsam (med ngt), spara, icke slösa; leva sparsamt; äv bildl. Hushålla med sina pängar, krafter; äv. (vard., mindre br.) hushålla på ngt, spara på ngt. Schönberg Bref 2: 323 (1778). Jag har det felet at ej kunna hushålla; vill säga: den Dygden at vara frikostig. Kellgren 3: 217 (1793). Ge .. (barnen) hvar sin slef till och hushålla inte på spadet. Blanche Våln. 120 (1847). Hushålla med limpan, så varar hon hela julen. Wensell Ordspr. 39 (1863). Hushålla .. med röstresurserna. SvD(A) 1930, nr 82, s. 14. — jfr MISS-HUSHÅLLA.
6) (†) bete sig, uppföra sig (på det ena l. andra sättet); ofta i uttr. hushålla (så l. så) med ngn, behandla ngn (så l. så). Busch Com. A 2 b (1573). De främmande Holsteinarna hushållade illa med Skåningarna. Fryxell Ber. 2: 92 (1826). Bergstedt Clément 466 (1868). — särsk. i pregnant anv.: husera, fara fram (med ngn); härja; plundra; äv. i överförd anv. om sjukdom, köld o. d.: härja, grassera; anfäkta. Altså hadhe dieffuulen .. rumorat och hwshållit. PErici Musæus 3: 18 a (1582). Hwilket (krigs-)folk där så giäste och hushöllo med de Hallands boer, at icke mycket fans igen, som .. icke förhärjat war. Tegel E14 113 (1612). (Jag) märkte .. med medömkan huru kölden .. hade hushållat, i synnerhet med Pomeransträna. Hasselquist Resa 36 (1750). Börjesson Solen 44 (1856).
Särsk. förb.: HUSHÅLLA IN. (†) till 5 slutet: inbespara. Fahlcrantz 2: 105 (1826, 1864). Om en del af stadens invånare på dessa marknader (i Kuopio) hushålla in några Rubel genom uppköp af Kaffe och Socker, så utgå desse Rublar med procent i ökade fattigtaxor. Saima 1845, nr 51, s. 4. Topelius Fält. 5: 74 (1867).
Ssgr (jfr HUSHÅLL ssgr): (3) HUSHÅLLAN-GREPP. (†) = HUSHÅLLS-GREPP. Det är fullkomligit huushållangrep, när man kan gifva folket (havre-)Soppan och hästarna grynen. CAulin (1740) hos Fürst Stobæus 72.
Spoiler title
Spoiler content