SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1932  
HUTTLA hut3la2, v.2 -ade; vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[sv. dial. huttla, ljudhärmande; jfr HUTTRA]
(föga br.) huttra (av köld). Huttla af köld. Landsm. II. 3: 94 (1887). Schück VLittH 1: 560 (1900).
Spoiler title
Spoiler content