SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1932  
HUVUDSAK hɯ3vud~sa2k, äv. huv3- (Anm. I vard. spr. uttalas ordet ofta -vu- l. -ve-), r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(hof(f)vud- (hoffuud-) 1566—1739. hoffuut- c. 1540. huvud- (-fv-) 1615 osv. huffvedh- 1559. hwued- 1527. höffvedt- 1556)
Etymologi
[fsv. hovuþsak (i bet. 1 b); till HUVUD 4 b β α'; jfr d. hovedsag, t. hauptsache]
1) sak (fråga, tvistefråga, omständighet, angelägenhet o. d.) som i ett antal med varandra sammanhängande saker är l. anses ss. l. bör anses ss. den (en av de) viktigaste; huvudfråga; det väsentliga l. viktigaste av ngt, kärnpunkt, huvudpunkt. The tilhengiande stycker .. så wel som hwuedsaken. G1R 4: 285 (1527). Hufvudsaken är, vid hvad man gör, att det blir väl gjordt. Atterbom (1822) i 2Saml. 27: 82. Att väl veta skilja hufvudsak från bisak. Geijer I. 4: 372 (1838). Huruvida kustförsvaret skall göras till hufvudsak och den stora sjögående flottan till bisak. De Geer Minn. 1: 280 (1892). Nilsson FestdVard. 40 (1925). — särsk.
a) i uttr. i huvudsak, förr äv. i huvudsaken, i det väsentliga, i stort sett, i det stora hela. Berch Hush. 277 (1747). En uppgift, som vi ej hafva skäl att i hufvudsaken betvifla. Agardh ThSkr. 1: 61 (1843, 1855). Vid mitten av fjärde århundradet f. Kr. äro ståndsstriderna i huvudsak kämpade till slut. Grimberg VärldH 3: 437 (1928).
b) jur. i fråga om rättegång; dels om huvudmål, dels om det materiella rättsförhållande som utgör processföremål (kärandes materiella rättspåstående). KOF II. 2: 464 (c. 1655). Then Rätt, som i hufvudsaken dömdt. RB 10: 12 (Lag 1734). Annerstedt Rudbeck Bref LXXVI (1899). Kallenberg CivPr. 1: 1159 (1926).
2) (†) huvudorsak, huvudanledning. Hwad retta hoffuut saken haffuer warit til marskens (dvs. Torgils Knutssons) dödh, annor än som nw foregiffwin är, kan man icke weta. OPetri Kr. 108 (c. 1540). CAEhrensvärd (SVS) 1: 110 (1782).
3) (†) sak som särskilt är föremål för ngns studium l. intresse l. bemödanden l. omsorger; huvuduppgift; huvudsysselsättning. Den rena patriotismen har aldrig varit något parties hufvudsak i verlden. Posten 1769, s. 444. Brinkman .. har alltid gjort Vitterheten till sin hufvudsak. Tegnér (WB) 4: 463 (1824). Crusenstolpe Tess. 3: 45 (1847). Cavallin (1875).
4) (†) sak vari ngn särskilt utmärker sig, (ngns) starka sida, force. Hebr(eiskan) och de dermed närskylde språk, voro ej hans (dvs. prof. Tidgrens) hufvudsak. Porthan BrefSamt. 1: 155 (1788). (Sv.) detta är hans hufvudsak (lat.) hac arte plurimum valet. Cavallin (1875).
Spoiler title
Spoiler content