publicerad: 1932
HYPIG, adj.; adv. -T.
Ordformer
(hyp- 1629 (: hypigheet)—1652. höp- 1641—1642. -ich 1636 (: hypicht, adv.). -ig 1629 (: hypigheet)—1652)
Etymologi
(†) riklig, ymnig; ofta förekommande. (Det är) Nyttigt att myntet blifver hypigt. RP 4: 57 (1634). Gifva tilfelle och anledning til sådan nödig pertzels (näml. spannmåls) hypige införsel. Stiernman Riksd. 1206 (1652).
Spoiler title
Spoiler content